Omvärlden

Från Mittköping
Hoppa till:navigering, sök
Omvärld tryck.jpg

Mittköpings trend- och omvärldsanalys fokuserar på de stora globala trenderna förändrad demografi, värderingsförändringar,teknikutveckling, klimat- och miljöförändringar och globalisering.

De påverkar alla samhällen, Mittköping och alla verksamheter, även om effekterna kan variera. Demografin är lättare att följa och sätta tal på, exempelvis ekonomisk tillväxt och befolkningens utveckling. Andra är svårare men lika viktiga, exempelvis förändringar i värderingar och konsumentbeteende. Trenderna samverkar med varandra på sätt som ibland är svåra att mäta och effekterna kan se olika ut i Mittköping och på andra platser. Det finns skillnader i hur urbanisering och ekonomisk tillväxt och/eller avmattning efter finanskrisen har påverkat olika delar av Europa. Det finns också skillnader i hur klimatförändringen påverkat lantbruk i andra delar av världen jämfört med i Skandinavien.

Globala förändringsprocesser

En megatrend är globaliseringen, men den kan se olika ut och utvecklas olika i länder beroende på var i världen de finns. Samhällsförändringen i globaliseringens spår har ökat folkligt missnöje i flera europeiska länder, fast det ändå lett fram till olika politiska konsekvenser eftersom länderna utvecklats olika inom olika områden.

Vi vet också att det generellt finns en tendens att överskatta trenders konsekvenser i det korta perspektivet och att underskatta dem på lite längre sikt.

Här fokuserar vi på ett antal trender inom skola, lärande, de äldres möjligheter tillsammans med några digitala trender. Det gör vi för att Mittköping tillsammans med andra kommuner står inför ett paradigmskifte där digitalisering och automatisering kommer att bli en katalysator för förändring med en hög förändringstakt. Resan från det analoga till det digitala innebär att vi behöver klara av att slakta några heliga kor. Samtidigt är tillgången till ett fritt internet, transparens och likvärdighet i möjligheten att koppla upp sig en av vår nutids viktigaste demokratifrågor.

Kunskapssamhället, skola och lärande

Kunskapssamhället är en pedagogisk filosofi som förespråkas av OECD och UNESCO som placerar utbildning som nyckeln till en nations ekonomiska utveckling. Man menar att utbildning behöver utvidgas från formellt lärande (baserat i traditionella pedagogiska institutioner – skolor, universitet etc.) till informella utbildningscentrum till stöd för en kunskapsbaserad ekonomi, känd som en "world education culture".

Ett lärande samhälle ser på själva lärandeprocessen som en "aktivitet, inte en plats" – det vill säga det sker utanför ordinarie utbildningsinstitutioner. Den är alltså decentraliserad och avreglerad, vilket är en grundsats i globaliseringsteorin.

Lärande samhällen har en viktig uppgift i sammanhanget, genom att skapa system för att underlätta möjligheten för ett individuellt livslångt lärande. Om livslångt lärande handlar om möjligheten för den enskilde, blir det möjligt genom ett lärande samhälle.

Ett livslångt och/eller individuellt lärande får nu hjälp av tekniken och sociala nätverk i de större nätverk för utbildning som finns både formellt och informellt (skolor, universitet, yrkesutbildning, support, samarbete, feedback etc.).

Pensionärerna och internet

Den digitala klyftan när det gäller internettillgång idag går inte längre mellan pensionärer och andra åldersgrupper, utan mellan yngre och äldre pensionärer.

Det är mycket fokus på unga och internet, men hur är det med de ca 2 miljoner svenskar som gått i pension? Redan 2010 var fyra av tio pensionärer uppkopplade till internet någon gång och pensionärernas tillgång till internet i hemmet har ökat kraftigt.

De yngre pensionärerna liknar alltmer genomsnittet i befolkningen medan de äldre inte är lika intresserade att använda internet. Inkomst, utbildning och yrkesbakgrund spelar stor roll för vilka som använder internet och den rollen ökar med ökad ålder. Överlag så är de dagliga internetanvändarna bland pensionärerna ännu inte lika aktiva som de dagliga användarna i övriga befolkningen.

De äldre internetanvändarna söker efter nyheter, läser tidningens webversioner nästan lika mycket som befolkningen i övrigt, detsamma gäller e-post.

Bland pensionärerna under 75 år har internet blivit desto viktigare ju mer de använder det. För pensionärerna som använder internet flera gånger dagligen har internet blivit lika viktigt som för många ungdomar och medelålders. Däremot gäller den mobila boomen inte pensionärerna. Bland de äldsta över 75 år är skillnaderna små eftersom det fortfarande är få som skaffat sig en surfplatta eller smartmobil.

De äldre pensionärerna, över 75 år, står nästan helt utanför den mobila internetvärlden. De har fortfarande mobiler för att ringa och skicka sms med, men de kopplar inte i samma omfattning upp sig till internet via surfplattor eller smartmobiler.

Ser vi till hela åldersgruppen kan vi se att hälso- och medicinsk information på internet är tillgängligt för ca en tredjedel av de yngre pensionärerna parallellt med att vi 2025 ska vara bäst i Europa på E-hälsa.

Engelska som vårt första språk

Andelen webbinnehåll på engelska sägs vara ca 80%. Vissa menar att det är fem till femton procent lägre, men det rör sig fortfarande om långt över 50%. Det finns något som är anmärkningsvärt med det: andelen engelskt webbinnehåll är högre än antalet användare med engelska som första språk med så mycket som 2 mot 1.

Med tanke på den enorma utbredning språket redan har, kan engelskspråkigt webbinnehåll fortsätta att dominera även om andelen internetanvändare med engelska som första språk inte ökar. Detta är en klassisk positiv feedbackloop: nya Internet-användare tycker att det är bra att lära sig engelska och använder det on-line, således stärks språkets prestige och tvingar tillkommande nya användare att lära sig engelska också. Sveriges ungdomar är generellt sett duktiga på engelska och de yngre pensionärerna är som regel också mer kunniga än de äldre.

Internet of things

Termen ”Tingens internet” (TI), kopplingen mellan tekniska system, produkter och tjänster förväntas underlätta automatisering i nära nog alla livets områden. Den möjliggör också avancerade applikationer såsom smarta elnät, smarta hus och smarta städer.

Det kan handla om en bredd av olika applikationer såsom exempelvis hjärtövervakningsimplantat, biochips, olika typer av inbyggda sensorer, eller utrustning som hjälper oss i eftersök och räddningsuppdrag. Applikationer samlar in användbara data genom olika teknologier och skickar sedan automatiskt data mellan andra applikationer. Några exempel som vi alla känner till är smarta termostatsystem och tvättmaskiner/torktumlare som använder WiFi för fjärrstyrd övervakning.

Förutom att mängden av nya användningsområden för internetuppkopplad automation kan växa, kommer TI troligtvis också ge stora datamängder från olika ställen som sedan ackumuleras snabbt.

Förmedlad verklighet

Att förstå hur sociala medier går hand i hand med verkligheten är en överväldigande insikt för många, och att ta det till nästa steg vad gäller anslutbarhet kan vara en skrämmande uppgift för ungdomar, familjer, företag, äldre, ideella organisationer, vård, omsorg och utbildningsväsendet.

Hur kommer framtiden bli med sociala medier överallt? Framtiden finns redan i våra telefoner, i våra armbandsur och snart i våra glasögon.

Med AR (augmented reality = förhöjd verklighet) så blir virtuella data projicerade som ett lager ovanpå den fysiska verkligheten. Då möjliggörs en flexibilitet att låta den virtuella verkligheten bli en arena för samarbete samtidigt som den är rotad i verkligheten.

I kontrast till AR så betyder MR (mediated reality = förmedlad verklighet) förmågan att lägga till, dra ifrån information eller på annat sätt manipulera vår perception av verkligheten. En kombination av AR- och MR-teknologi skulle kunna användas för att kombinera gemensamma uppfattningar av verkligheten som olika användare har. Samtidigt skulle det berika deras individuella upplevelser vid olika samarbetsprojekt exempelvis i skola och lärandemiljöer, men också i samhället i stort.