Hela styrkedjan med

Från Mittköping
Hoppa till:navigering, sök
Hela Styrkedjan med

Mittköping verkar i en omvärld där den digitala transformationen är inte avgränsad utan är ett kommunövergripande ansvar att förhålla sig till.

Vårt ställningstagande i vår vision är att vi omfamnar och är delaktiga i transformationen från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle. Resan kommer att förändra: vad vi gör, hur vi gör det och vad som går att göra, och vi står redo att möta förändringen.

Utifrån vår gemensam syfte och mål med digitalisering så kan vi möta och omfamna potentialen och utmaning i nuet och i framtiden.

Omvärld
Ledarskap

Hela styrkedjan med

Politik och kommunövergripande

Styrkedja definieras i detta sammanhang som en röd tråd från politiskt ställningstagande till styrning av en enskild verksamhet. En styrkedja kan omfatta olika komponenter. En klassisk beskrivning av verksamhetsstyrning är Littles pyramid med komponenterna styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation och kultur.

Här beskrivs en styrkedja från politik till en enskild verksamhet inom skola och lärande.

Viktiga styrprinciper
För att lyckas med skolutveckling genom digitalisering har fem områden identifierats. Dessa områden bör formuleras inom samtliga nivåer dvs, politisk nivå, avdelningsnivå (t ex grundskoleavdelning eller gymnasieavdelning) och på skolnivå t ex rektorsområdet.

  • Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar
  • Prioritering i budget
  • Politikens goda exempel d.v.s. den egna digitala användningen
  • Tydliga mandat
  • Styrning från nämnd till utbildningschefen i kommunen


Kommuner som lyckats med skolutveckling genom digitalisering har visat sig ha en tydlig vision, med riktlinjer och prioriteringar som är kopplade till hur det pedagogiska ledarskapet ska bidra till ett bättre lärande för eleverna med stöd av digitalisering. Politiken, och andra nyckelpersoner, förmedlar en positiv bild av digitaliseringen där syftet med prioriteringen lyfts fram. Den tydliga visionen, riktningen och prioriteringarna leder till en ökad samsyn vilket ökar motivationen för att använda digitala verktyg så att de gör skillnad för elevernas lärande.

I dessa kommuner är även den digitala utvecklingen prioriterad i kommunens budget vilket märks på samtliga nivåer, t ex på avdelningsnivå och på skolnivå. På så sätt konkretiseras respektive nivås vision i budgetarbetet. (planerade investeringar utifrån de pedagogiska behoven).

För att den politiska visionen och budgetprioriteringarna ska ge önskad effekt är det av största vikt att avdelningschefer och skolledare föregår med gott exempel och själva använder digitala verktyg i sitt arbete. Varje skolledare måste prioritera egen och skolans kompetensutveckling för att driva skolutvecklingen. På den politiska nivån är det viktigt att det fortsättningsvis finns ett intresse för att driva och följa upp frågor om den digital utveckling inom utbildningsområdet. (Ledningen, både politiken och tjänstemannaledningen, i kommunen och på skolor använder och provar nya digitala verktyg och föregår därmed med gott exempel inför verksamheten. Politikerns egen digitala mognad är inte det centrala så länge politikern visar intresse samt använder digitala verktyg som en naturlig del i arbetet. Genom att politiker föregår med gott exempel ökar benägenhet att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen.)

I framgångsrika kommuner har nämnden gett ett tydligt mandat till förvaltningschefen att driva frågor om digitalisering. Förvaltningschefen ger ett tydligt mandat till en person eller grupp att driva frågorna. Detta gör att den som är mest insatt och kunnig ges möjlighet att fatta beslut vilket ger digitaliseringsarbetet genomslagskraft och en snabbare utveckling. Förvaltningschefen måste också ge gruppen möjlighet att agera genom att denna person/grupp får en egen budget och tid att driva förändringen.

Det måste också finnas en naturlig styrning och uppföljning mellan politiken/nämnd och utbildningschefen mot tydliga mål och utvecklingsområden. När digitaliseringsfrågan prioriteras och blir ett fokusområde på högre nivåer får digitaliseringsarbetet större avtryck i verksamheten. Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt.


Framgångsfaktorer på flera nivåer i styrkedjan

Styrning

  • Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar från politiken
  • Pedagogiskt ledarskap kopplat till digitalisering
  • Rektors egen digitala användning
  • Tydliga mandat från rektor
  • Styrning från direktör, chef och rektor
  • Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt”

Det finns en etablerad vision, tydliga riktlinjer och prioriteringar i budget kopplade till ett tydligt ledarskap för hur digitaliseringen ska drivas

Processer

  • Konkret handlingsplan för digitalisering
  • Kontinuerlig uppföljning
  • Strukturerad kunskapsdelning

Skolan har konkreta handlingsplaner samt processer för strukturerad kunskapsdelning och uppföljning av digitaliseringsarbetet

Resurser och kompetenser

  • God it-infrastruktur
  • Tid avsatt för digital utveckling
  • Aktivt arbete med att höja kollegiets kompetens
  • Lokalt pedagogiskt och tekniskt it-stöd

En god it-infrastruktur är på plats, pedagogiskt och tekniskt it-stöd finns lättillgängligt och tid avsätts för fortbildning

Organisation

  • Flera tydliga roller inom digitaliseringsarbetet
  • It-grupp med mandat som träffas kontinuerligt

Tydliga roller med ansvar och kunskap för digitaliseringsfrågor måste finnas.


Kultur

  • Dela-kultur
  • Gemensam kunskapssyn
  • Acceptans och förtroende

En dela-kultur med hög acceptans och gemensam kunskapssyn på digitaliseringen skapar förutsättningar för att öka motivationen samt för ett bättre lärande

Styrkedjan – modell
här ska illustrationen in (Littles pyramid).

Modellen täcker de fem områden som behöver finnas på plats och samspela för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas.

I en kommun behöver dessutom olika verksamhetsgrenars digitalisering överblickas, stöttas och takta med varandra för att digitaliseringen ska kunna möta komplexa samhällsutmaningar.

Illustrationen beskriver en ökad komplexitet (snarare än mognad) som succesivt kräver allt mer genomgripande förändringar av en organisation.

Digitalisering och komplexitet.png

För att styrkedjan också ska fungera från mellan och över olika verksamhetsgrenar behövs ett högsta politiska ledningen ha tagit beslut om en gemensam inriktning för digitaliseringsarbetet som innefattar

  •  Mål och effekter som digitaliseringen ska bidra till
  • Hur digitaliseringsarbetet ska bedrivas med avseende på organisering och samarbete, finansiering, planering och uppföljning
  • Vilka förhållningssätt (kultur) som ska prägla digitaliseringsarbetet

För att styrkedja ska ha ett reellt värde ska underlaget för beslut till politiken tas fram medskapande med representanter från de skilda verksamhetsgrenarna, nyckelpersoner är verksamhetsutvecklarna och beslutsfattare på olika nivåer. Samtalen som ska skapa underlaget behöver föras på en tillräckligt hög abstraktionsnivå för att undvika låsningar mellan olika verksamhetsgrenar, så att nya infallsvinklar och kunskap möjliggörs.

Grupperingar på tvärs behöver sedan ta nästa steg i styrkedjan genom att tillsammans planera stadens större digitaliseringsinitiativ.

Verksamhetsspecifikt
Vad

Verksamhetsutvecklingen ska utgå från “slutanvändares” behov.

Innan man inför digitalisering på bred front bör man ha erfarenheter från verksamheten och slutanvändarna. Styrkedjan ska vara nerifrån och upp och utgå från att verksamheten testar och visar på vad som fungerar. Sedan kommer planerna/riktlinjerna. Hur kan man göra testerna som leder till det som fungerar. Slutanvändarna måste ha ett inflytande över digitaliseringen och kunna se hur det leder till fördelar.

Hur
  1. Testat i liten skala och lärt sig av sina misstag
    1. personal
    2. brukare/elever

Några provar lite och kanske inte helt strukturerat

2 Större test i form av en pilot.

3. Rutiner, styrdokument och riktlinjer börjar ta form utifrån tester och piloter. Utifrån dessa kan det göras större bredare införanden.

4. Bredare införande - verksamheter som har erfarenheter ska vara med och driva införandet utifrån det sätt dom vet fungerar. Umeås erfarenheter och upplägg är att utbilda nyckelpersoner / “superusers” samt skolledare som tillsammans leder och driver införandet. Det som har visat sig fungera bra är när det finns en tydlig skolledare som både som förankrar och skapar förutsättningar. Viktigt att det finns ett tydligt behov från verksamheten.

Att tänka på för digitalisering (ingen inbördes rangordning)

  • Tekniken 20 % metodiken 80 %
  • Förvaltningsmodell måste finnas
  • Måste ta tid
  • Noga genomarbetat
  • Lyssna noga på verksamhetens/brukarnas behov
  • Valfrihet - inget tvång. Positiva saker sprider sig
  • Hitta individuella behov
  • Chefen måste vara engagerad och skriva på ett kontrakt - om man genomför jobbet kan man få en belöning
  • Tydlig med förväntningar och sätta upp målsättningar
  • Tydlig med varför det är bra för eleven/brukare
  • Testa innovationer hos verkliga brukare.
  • Kvitto på en gång om det är något som efterfrågas.
  • Konkreta exempel
  • Västeråsmodellen - hands on
Medborgarperspektivet

Väldigt mycket påminner om verksamhetsperspektivets styrkedja. Medborgarnas behov måste finnas med i tänket kring styrkedjan och hur beslut fattas. Vi behöver utgå från behov istället för idéer. Se mer på innovationsguiden, ett sätt att utveckla innovativa tjänstersom invånarna vill ha och behöver

Vad
  • Öka medborgarnas möjligheter till kommunikation, påverkan och insyn
Hur
  • Inför upphandlingar -  delta i referensgrupper
  • Ingå i mindre tester och större pilotprojekt
      • Observationsstudier
      • Fokusgrupper
      • Intervjuer
  • Support där medborgare kan lämna synpunkter och förslag
  • Uppföljningsmöjligheter och kontinuerlig möjlighet att komma med utvecklingsförslag och att påverka.
  • Ett batteri av referenspersoner som är intresserade att vara med i tester och piloter

Exempel från några kommuner

Här beskriver några kommuner deras styrkor i att arbete med hela styrkedjan för att driva på digitalisering.

Botkyrka3 (2).jpg


Botkyrka

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Botkyrka.

Helsingborg

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Helsingborg.

Malmö

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Malmö.

Stockholm

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Stockholm.

Västerås

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Västerås.