Så skapar du en vinnande infrastruktur

Från Mittköping
Hoppa till:navigering, sök

I Mittköping är internet i luften lika självklart som el i väggen och vatten i kranen.

Att tekniken fungerar är den mest grundläggande förutsättningen för allt förändringsarbete med digitaliseringen som hävstång. Friktion och grus i maskineriet är all utvecklings värsta fiende. Några sätt att arbeta för att skapa en snabb, tillgänglig och pålitlig teknisk miljö är att tex placera den digitala infrastrukturen överst på agendan, dra lärdomar av andra, bygga smart och inte i för långa cykler, samt säkerställa att alla användare alltid rapporterar alla störningar så blir den underliggande tekniken så småningom en främjande självklarhet - istället för det ständiga diskussionsämnet vid alla fikabord. Och det behöver inte ens vara svårt eller dyrt.


Infrastruktur for hjulen på jorden att snurra

Säg infrastruktur och många tänker kanske på järnvägar, elnät och vattenförsörjning. Idag är ”digitala motorvägar” minst lika viktiga som fysiska. På såväl digital som fysisk infrastruktur finns det ett särskilt viktigt krav: ”Det ska bara fungera”!

I den fiktiva kommunen Mittköping arbetar man med kraftfullt trådlöst nätverk, digitalt ekosystem och inte minst 1:1 – en dator per elev och lärare. Satsningen tog tre år att etablera i verksamheten och idag har man en modern kollaborativ produktionsplattform på plats.

Infrastruktur på gräsrotsnivå

Mittköping är inte ensamma om satsningen. I så gott som alla Sveriges kommuner är ett kraftfullt trådlöst nätverk en väsentlig del av förutsättningarna. I flera kommuner, exempelvis Härryda och Botkyrka satsar man på skolfederation – och just Botkyrka är en av de kommuner som erbjuder allra flest tjänster via federationen.

Politikens syn på infrastruktur

Sverige helt uppkopplat 2025 - en bredbandsstrategi

Också på politisk toppnivå har man insett vikten av fungerande och stabil infrastruktur: ”Sverige behöver en förvaltningspolitik för en nationell digital infrastruktur” skriver Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster i sin drygt 200-sidiga rapport digitalforvaltning.nu. I rapporten tas bland annat följande områden upp:

  • Förvaltningspolitik för en nationell digital infrastruktur
  • Statens åtaganden i den nationella digitala infrastrukturen
  • Ett samlat ansvar för digital infrastruktur och digitala tjänster


Fortfarande är mycket oklart: ”En prioriterad fråga är vad som ska vara det offentliga åtagandet i denna infrastruktur, både i principiella termer och i fråga om vilka tjänster som det offentliga ska tillhandahålla.”, som det står redan på sidan 13 i rapporten.

Rapporten är ett delbetänkande och återstående frågor som omfattas av utredningens uppdrag kommer att behandlas i utredningens slutbetänkande i december 2017. I september 2016 aviserade civilminister Ardalan Shekarabi och regeringen att man avser att förtydliga styrningen för att öka anslutningen till den digitala infrastrukturen.

Regeringen antog sedan i december 2016 strategin Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi. Bredbandsinfrastruktur är en förutsättning för att förbättra tillgången till digital samhällsservice i hela landet och därmed överbrygga klyftorna mellan stad och landsbygd. Bredbandsstrategin anger bl.a. att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband år 2025.

”För att genomföra politiken krävs nya aktiviteter på flera områden. Det behöver bli tydligare hur olika aktörer på bredbandsmarknaden bör förhålla sig till varandra och hur bredbandsutbyggnaden påverkas av deras inbördes förhållande. Utbyggnaden måste göras smidigare och underlättas på flera sätt för att skapa förutsättningar för en ökad kostnadseffektivitet. Det måste skapas förutsättningar för att utbyggnaden ska kunna nå allt fler människor och saker där dessa befinner sig”, står det i strategin.

Exempel från Skåne

Vissa områden i Sverige har mer aggressiva mål än den nationella strategin. Region Skånes bredbandsstrategi är en del av Skånes regionala utvecklingsstrategi och har som övergripande mål att 95 procent av Skåne ska ha tillgång till minst 100 Mb/s innan år 2020. Läs mer om Skånes bredbandsstrategi på Region Skånes webbsidor om digital infrastruktur.

I Malmö har man bland annat bestämt sig för att ha en väl utbyggd infrastruktur, exempelvis tillgång till dator, internet, trådlöst nätverk i grupputrymmen, samt en gemensamt supporterad premiumplattform. Läs mer på Malmös sida på Mittköpings wiki.

I Helsingborg tog man strid – och vann – mot konkurrensverket för rätten att bygga fritt och helt öppet wifi i stadens centrala delar. Idag har man access på över 200 platser. Det är en framgångssaga med hög nytta och stort gillande från både boende, näringsliv och besökare, till en väldigt rimlig kostnad. Den rika dokumentationen finns också öppet publicerad.

Andra exempel

Infrastruktur - när allt kopplas samman

Ansvar för utbyggnad av den digitala infrastrukturen ligger inte sällan på riks- och länsnivå, snarare än kommunnivå. Stockholms län har antagit den strategiska handlingsplanen En digital infrastruktur, som har tagits fram efter samråd med kommuner, fiberföreningar och marknadsaktörer som aktivt bidrar till länets utbyggnad av digital infrastruktur.

Just Stockholmsregionen ligger redan bland de främsta i EU vad gäller bredbandstäckning, regelbundna användare och internetköp.

Ett snabbt svep runt Sverige ger inblick i ytterligare några satsningar på infrastruktur:

  • Göteborg storsatsar på trådlösa nätverk och säkerhetslösningar för informationshantering
  • I Halmstad samarbetar stadsnät och bostadsbolag för att skapa en trygg miljö
  • Linköping har erfarenheter av att få en grundläggande, stabil infrastruktur på plats.
  • I Skellefteå möjliggör tunna klienter ett mobilt arbetssätt
  • Sollentuna satsar på användarcentrerad digitalisering
  • I Uddevalla bygger organisation och styrning på samverkan och tillit
  • Vara storsatsar på fiber och öppen WiFi
  • I Västerås bygger man WiFi för särskilt boende
  • Östersund arbetar med mobil dokumentation i exempelvis hemtjänst


Läs mer på sidan om infrastruktur!

Fotnot: Ibland pratar man även om Digital infrastruktur för kulturarv, som handlar om hantering av digitalt kulturarvsmaterial i databaser och system för samlingsförvaltning. Läs mer om detta på Digisams webbsidor.