Systematiskt arbete

Från Mittköping
Version från den 17 mars 2017 kl. 12.12 av Tapio (Diskussion | bidrag) (Lite tillägg)
Hoppa till:navigering, sök

Konkretisera hur vi har sett till att få med de olika nivåerna i styrkedjan.

Var konkreta med exempel kring hur vi genomfört (dokument) olika delar

Rangordna slutligen vad som varit viktigast för att hamna där vi är idag.

SJÄLVKLARHETER - UTBILDNING

  • Tydlig och bra dialog med politiken. Modiga politiker. Man har vågat göra en ekonomisk satsning utan säker avkastning. Infrastrukturarbetet har skett i god dialog med IT. Jobbat mycket i pilotprojekt. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Det kommer sig av samarbetsdialogen mellan politiker och förvaltning. Genom att göra resan tillsammans skapas en gemensam förförståelse. Detta är bara ett av flera områden vi samarbetar kring. Det sker en kontinuerlig återrapportering som leder till att alla kan följa processen och se utvecklingsstegen.
  • Tydliga förväntningar och god timing mellan förvaltning och politik med gemensam målsättning om införande av 1:1 satsning . En klar tanke med vad digitaliseringen skulle leda till. En klar tanke för resultatförbättring. Gemensamma strategier för att hålla en likvärdig nivå mellan alla skolor. Gemensamt system för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet. Hela styrkedjan med -från barn/elev till lärare - skolledning - förvaltningsledning - politik - IT-avdelning
  • fsk till gy. Beslut om 1:1 utifrån konkurrenssituationen. Fanns ingen pedagogisk plan men en infrastrukturplan. Nära samarbete med IT avd. Det ger goda förutsättningar. Politikerna litar på tjänstemännen. IT-strategier för förskola-grundskola och gymnasiet ger tydligare styrning kring strukturer och riktlinjer. Finns två verksamhetsutvecklare för förskola och grundskola som driver/ jobbar med de pedagogiska frågorna tillsammans med rektorer, men även med aktiva insatser ute i verksamheten. På gymnasiet finns en IT-grupp bestående av pedagoger som representera de olika programmen, en rektor, en admchef och skolans IT-tekniker. Finns flera grupperingar som möts och jobbar fram olika förslag och idéer, allt från pedagogiska tankar kopplat till utrustning, licenser, program m.m.
  • Tidiga med digitalisering 1:1 redan 2010 på gy. Tydlig vilja från politiken. Efter det har grundskolan kommit med. Lärplattform för att digitalisera den pedagogiska processen. Förvaltningschefen hade en vision där digitaliseringen var bärande. KDL (Kompetenscenter för Digitalt Lärande) resurs för rektorer och lärare. Möjliggör likvärdighet mellan olika skolor. Ger även support. Alla utgör de tyngsta förvaltningarna i sina respektive kommuner. Vi har tusentals användare i våra system kontinuerligt vilket kräver ett nära samarbete med IT avdelningarna (stödfunktion). Fanns en samsyn mellan politiker och verksamheter rörande behovet. För skolan handlar digitalisering mycket om kvalitet och mindre om effektivisering.
  • Bra grundstruktur för den tidigare efterfrågan. Gott samarbete med IT avdelningen. Har det senaste året tagit ett gemensamt grepp utifrån den nya nationella digitaliseringsstrategin. Brottas med att å ena sidan få infrastrukturen på plats och å andra sidan kompetensutveckling av personalen. Har haft ett jättejobb med att lägga upp strukturerna och få en utvecklingskedja i arbetet. Nano-learning = säkerhetsutbildning  - skapa utbildningar i G-suite för att hitta nya former för kompetensutveckling på 3 nivåer - Förvaltning/enhet/individ. Vi måste hitta nya vägar för att kompetensutveckla medarbetare och elever.

Gemensamt:

  • Hela styrkedjan med -från barn/elev till lärare - skolledning - förvaltningsledning - politik - IT-avdelning
  • Tydliga och höga förväntningar på att satsningarna ska leda till att höja kvalitet och resultat
  • Gemensamma strategier
  • Konsekvens och uthållighet
  • Tydlighet i målformuleringar kan vara svårt
  • Vad mäter vi och varför?