Systematiskt arbete

Från Mittköping
Hoppa till:navigering, sök

Konkretisera hur vi har sett till att få med de olika nivåerna i styrkedjan.

Var konkreta med exempel kring hur vi genomfört (dokument) olika delar

Rangordna slutligen vad som varit viktigast för att hamna där vi är idag.

SJÄLVKLARHETER - UTBILDNING

  • Tydlig och bra dialog med politiken. Modiga politiker. Man har vågat göra en ekonomisk satsning utan säker avkastning. Infrastrukturarbetet har skett i god dialog med IT. Jobbat mycket i pilotprojekt. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Det kommer sig av samarbetsdialogen mellan politiker och förvaltning. Genom att göra resan tillsammans skapas en gemensam förförståelse. Detta är bara ett av flera områden vi samarbetar kring. Det sker en kontinuerlig återrapportering som leder till att alla kan följa processen och se utvecklingsstegen.
  • Tydliga förväntningar och god timing mellan förvaltning och politik med gemensam målsättning om införande av 1:1 satsning . En klar tanke med vad digitaliseringen skulle leda till. En klar tanke för resultatförbättring. Gemensamma strategier för att hålla en likvärdig nivå mellan alla skolor. Gemensamt system för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet. Hela styrkedjan med -från barn/elev till lärare - skolledning - förvaltningsledning - politik - IT-avdelning
  • fsk till gy. Beslut om 1:1 utifrån konkurrenssituationen. Fanns ingen pedagogisk plan men en infrastrukturplan. Nära samarbete med IT avd. Det ger goda förutsättningar. Politikerna litar på tjänstemännen. IT-strategier för förskola-grundskola och gymnasiet ger tydligare styrning kring strukturer och riktlinjer. Finns två verksamhetsutvecklare för förskola och grundskola som driver/ jobbar med de pedagogiska frågorna tillsammans med rektorer, men även med aktiva insatser ute i verksamheten. På gymnasiet finns en IT-grupp bestående av pedagoger som representera de olika programmen, en rektor, en admchef och skolans IT-tekniker. Finns flera grupperingar som möts och jobbar fram olika förslag och idéer, allt från pedagogiska tankar kopplat till utrustning, licenser, program m.m.
  • Tidiga med digitalisering 1:1 redan 2010 på gy. Tydlig vilja från politiken. Efter det har grundskolan kommit med. Lärplattform för att digitalisera den pedagogiska processen. Förvaltningschefen hade en vision där digitaliseringen var bärande. KDL (Kompetenscenter för Digitalt Lärande) resurs för rektorer och lärare. Möjliggör likvärdighet mellan olika skolor. Ger även support. Alla utgör de tyngsta förvaltningarna i sina respektive kommuner. Vi har tusentals användare i våra system kontinuerligt vilket kräver ett nära samarbete med IT avdelningarna (stödfunktion). Fanns en samsyn mellan politiker och verksamheter rörande behovet. För skolan handlar digitalisering mycket om kvalitet och mindre om effektivisering.
  • Bra grundstruktur för den tidigare efterfrågan. Gott samarbete med IT avdelningen. Har det senaste året tagit ett gemensamt grepp utifrån den nya nationella digitaliseringsstrategin. Brottas med att å ena sidan få infrastrukturen på plats och å andra sidan kompetensutveckling av personalen. Har haft ett jättejobb med att lägga upp strukturerna och få en utvecklingskedja i arbetet. Nano-learning = säkerhetsutbildning  - skapa utbildningar i G-suite för att hitta nya former för kompetensutveckling på 3 nivåer - Förvaltning/enhet/individ. Vi måste hitta nya vägar för att kompetensutveckla medarbetare och elever.

SJÄLVKLARHETER - HÄLSA OCH OMSORG

  • Arbetsprocesser -
    • IT-ambassadörer (eller superanvändare, metodstödjare) i verksamheten inom socialtjänsten. En effektiv väg framåt är att personer i verksamheten får möjlighet att bli lokala experter, inspiratörer, superanvändare eller ambassadörer. För att lyckas med detta krävs insikt om att personerna behöver rätt förutsättningar i form av tid, utbildning, nätverk. Deras roll i organisationen behöver kommuniceras och bli känd. Personerna blir nyckelpersoner i arbetet med användning och införande av digitala verktyg/tjänster/system. Här behöver man placera rollen i ett sammanhang, i kommunens digitala organisation för att på så vis bekräfta behov och roll. Beslut krävs att personerna ska ha den aktuella rollen och att viss procent av tjänsten viks för det digitala arbetet. Eftersom medarbetare ibland byter arbetsplats eller arbetsgivare gäller det att säkerställa kontinuiteten och ersättare.
  • Målbild -
    • En förståelse för området på politisk nivå med satta mål och visioner, både på kommunövergripande nivå och på nämndsnivå. Här är det viktigt att identifiera berörda parter inom kommunen, både för helheten och lokalt inom den egna förvaltningen. Med hjälp av föredrag och presentationer behöver man förmedla en bild av omvärlden och vart vi och den är på väg. Genom att integrera digitaliseringen i kommunens verksamhetsplanering, planer etc. drivs arbetet på.
  • Styrning -
    • Öronmärkta medel för digitala satsningar från både kommun och stat. Möjligheten att få ett ekonomiskt utrymme underlättas med en gemensam vision och målsättning inom digitaliseringen.
    • Samverkan mellan direkt berörda förvaltningar och bolag. Samverkan och inriktning behöver sättas och etableras på ledningsnivå mellan t.ex. förvaltnings- och bolagschefer. Med denna grund och gemensamma vilja är det lättare att driva arbetet vidare.
  • Organisation och kultur -
    • En grundbult man behöver verka för är enVälutvecklad drift- och supportorganisation.
    • En organisation och kultur som innehåller ett tillåtande klimat för innovation och utveckling är en nödvändighet.
  • Ledarskap -
    • Ledarskapet inkluderar alla nivåer inklusive förvaltningschefer och ledningsgrupper. Berörda förvaltningschefer behöver verka för en vision för digitaliseringsarbetet och kommunicera vad som är viktigt och vart vi ska i vår digitala resa.
    • Det krävs en samsyn inom området och få med digitaliseringens betydelse i hela styrkedjan.
    • För att jobba mot visionen behöver man satsa ekonomiskt utan att avkastningen är helt given.
    • Politiker som är modiga och engagerade har en avgörande roll när det gäller att styra digitaliseringen. Här kan man bidra genom att förmedla möjligheter och omvärldsfakta till politikerna.
    • Genom ett tydligt ledarskap ges möjlighet att förmedla tydliga och höga förväntningar på att satsningarna ska leda till att höja kvalitet och resultat.
    • Ledarskapet kan användas för att skapa ett tillåtande ledarskapsklimat där det är okej att testa och prova utan krav på allt för lång startsträcka med heltäckande studier. Här är det viktigt att ledningen är delaktiga och vill utveckla och förändra genom digitalisering.

Gemensamt:

  • Hela styrkedjan med -från barn/elev till lärare - skolledning - förvaltningsledning - politik - IT-avdelning
  • Tydliga och höga förväntningar på att satsningarna ska leda till att höja kvalitet och resultat
  • Gemensamma strategier
  • Tydlig målbild
  • Dialog med politiker och ledning
  • Konsekvens och uthållighet
  • Tydlighet i målformuleringar kan vara svårt
  • Vad mäter vi och varför?
  • Ledarskapet inkluderar alla nivåer och börjar med en vision från ledning, förvaltningschef eller motsvarande.