Redigera nyckelområde: Nyckelområden:1101

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledningar:

• Den handling du har begärt kan enbart utföras av användare i gruppen: Användare.
• Du måste bekräfta din e-postadress innan du kan redigera sidor. Var vänlig ställ in och validera din e-postadress genom dina användarinställningar.

Tillhörande kommun:
Nyckelområde:
Rubrik:
Sammanfattning:	Målstyrningsmodellen ger en tydlig struktur för hur kommunens mål på olika nivåer hänger ihop hela vägen från gemensam vision till individuella mål. Den visar hur den politiska plattformen – där majoritetens uttrycker sina ambitioner och satsningar – utgör basen för målstyrningen och genomsyrar alla målnivåer. En viktig ambition med kommunens målstyrningsmodell är att uppnå mindre ”topp-styrning” där varje nivå i organisationen arbetar med egna mål utifrån verksamhetens behov av utveckling och förbättring. Med hjälp av föredrag, fokusgrupper och presentationer förmedlas en bild av omvärlden och vart vi och den är på väg. Genom att digitaliseringen är en del i kommunens verksamhetsplanering och planer utvecklas kommunen med stöd av digitalisering.
Eventuellt ytterligare detaljer:	---- === Utbildning === '''Tydliga förväntningar''' [[Fil:Sollentunas målstyrningsmodell.png|höger|miniatyr]] Medborgare har generellt sett höga förväntningar på att offentlig verksamhet ska tillhandahålla digitala tjänster. Tydliga förväntningar och god timing mellan förvaltning och politik med gemensam målsättning om införande av 1:1 satsning i grundskolan är grundläggande. En treårsplan kan behöva tas fram, med en klar tanke kring vad digitaliseringen ska leda till där resultatförbättring är ledstjärnan. Uppföljning behöver genomföras löpande för att tydliggöra om arbetet leder till ökade resultat. Att bara införa digitala verktyg i te x skolarbetet leder inte automatiskt till ökade resultat. Metodiken behöver förändras med en genomtänkt inlärningsstrategi. För att, utöver det styrka det pedagogiska ledarskapet för skolans digitalisering och den pedagogiska verksamheten, har man i Sollentuna satsat på att bedriva intern fortbildning för lärare och pedagoger inom kommunen. Fortbildningen, som bygger på STL-metoden, är en vidareutveckling av Att skriva sig till läsning och bygger på forskning gällande olika nyckelfaktorer för lärande, digitala lärresurser och social interaktion elever emellan och mellan elever och lärare. STL-metoden, som Sollentuna benämner som iWTR (integrated Write to Read på engelska) är därmed starkt kopplad till att eleverna samarbetar genom delade dokument, läser, skriver i och publicerar sitt arbete på olika klassiter och andra webbaserade arenor i Google Apps, inom Google Education. Den kommunövergripande fortbildningen STL /iWTR sträcker sig över två terminer och bygger bland annat på föreläsningar och kollegialt samarbete mellan kursdeltagarna, också detta kopplat till de nya samarbetsmöjligheter som arbetet med nya digitala ytor ger. Fortbildningen har bedrivits långsiktigt under 6 års tid och har i dagsläget (vt 2017) innefattat ca 200 av Sollentunas lärare och därmed ca 5000 elever i Sollentuna kommun. Skolutveckling måste följa med sin tid, därför är det viktigt att tidigare kursdeltagare får möjlighet att ta del av den utveckling som varje år adderas till fortbildningen. Genom att agera som mentorer för nya kursdeltagare, får därför mentorerna tillägnat sig nytt material och samtidigt fortsätta träna på att vara “kritisk vän” och ge kollegor en formativ återkoppling. Kursen, STL, är ett framgångsrikt exempel på kommunövergripande skolutveckling som idag beforskas genom Sollentuna och Örebros Universitet och har lett till ett rikstäckande utvecklingsarbete i SKL:s regi där Sollentunas pedagoger är en del av utvecklingsledarna. Gemensamma rutiner kring analys med en Analystrappa och gemensamma strategier för att hålla en likvärdig nivå mellan alla skolor kan behövas, i vissa fall har centralt placerade skolutvecklare i samarbete med rektorerna spelat en avgörande roll. Handlingsplaner som involverar hela styrkedjan kan leda till utveckling - från barn/elev och vårdnadshavare till lärare - skolledning - förvaltningsledning - politik - IT-avdelning. '''Hur fick vi en gemensam målbild?''' Sollentuna har en utbildningsstrategi som säger att alla elever ska ha godkänt i alla ämnen, att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärden, vara behöriga till gymnasieskolan och att alla elever ska känna sig trygga. Vägen dit, till Sveriges bästa skola, kallas Skolresan (se tidigare länk). Sedan Skolresans start har kommunens skolor förbättrat sina resultat varje år. De fina resultaten beror bland annat på ett målinriktat arbete med IKT, informations- och kommunikationsteknik. Grundskolornas elever har tillgång till en egen bärbar dator eller lärplatta, vilket skapar förutsättningar för en kreativ undervisning. Lärarna får också möjlighet att vidareutvecklas i sin yrkesroll. Att lära av varandra och att dela med sig av kunskap och goda exempel inom skolans värld är nyckelfaktorer. Även de fristående skolorna i kommunen har bjudits in att vara med på Skolresan. För skolan handlar digitalisering mycket om kvalitet och mindre om effektivisering. Förvaltningschefen hade en vision där digitaliseringen var bärande och redan 2011 formulerades av dåvarande skolchef en IKT-strategi vars avsikt var att tydliggöra en gemensam inriktning för kommunens förskolor och grundskolor. I denna strategi finns det uttryckt tre förhållningssätt och tio styrande principer.

Eventuellt ytterligare detaljer

Avbryt