Skillnad mellan versioner av "Nyckelområden:1004"

Från Mittköping
Hoppa till:navigering, sök
(Skapade sidan med '{{Nyckelområden |Kommun=Sollentuna |Nyckelområde=Kompetens |Rubrik=LUC - Lokala UtvecklingsCenter |Sammanfattning=Syftet är att genom kollegialt lärande fördjupa lärarko...')
 
Rad 4: Rad 4:
 
|Rubrik=LUC - Lokala UtvecklingsCenter
 
|Rubrik=LUC - Lokala UtvecklingsCenter
 
|Sammanfattning=Syftet är att genom kollegialt lärande fördjupa lärarkompetensen och därmed kontinuerligt höja alla elevers och skolors resultat. Idag är kommunens samtliga 1 000 pedagoger fördelade på olika ämnes-LUC. Det finns även lokala utvecklingscenter för förskola, fritidshem, förskoleklass, specialpedagogik och grundsärskola. Genom LUC kan Sollentuna kommun snabbt sprida och implementera såväl digitala som pedagogiska innovationer i alla delar av verksamheten. Genom valda digitala verktyg har man hittat ett effektivt och smart arbetssätt som gagnar skolutveckling och i förlängningen elevernas lärande.
 
|Sammanfattning=Syftet är att genom kollegialt lärande fördjupa lärarkompetensen och därmed kontinuerligt höja alla elevers och skolors resultat. Idag är kommunens samtliga 1 000 pedagoger fördelade på olika ämnes-LUC. Det finns även lokala utvecklingscenter för förskola, fritidshem, förskoleklass, specialpedagogik och grundsärskola. Genom LUC kan Sollentuna kommun snabbt sprida och implementera såväl digitala som pedagogiska innovationer i alla delar av verksamheten. Genom valda digitala verktyg har man hittat ett effektivt och smart arbetssätt som gagnar skolutveckling och i förlängningen elevernas lärande.
 +
|Detaljer='''Hur fick vi till modellen?'''
 +
 +
Modellen kom till efter ett behov av att säkerställa att samtliga lärare och pedagoger ingår i en fortlöpande kompetensförsörjning med fokus på skolutveckling. Flera ämneslärare och andra grupper av pedagoger hade under en tid gett uttryck för att den kompetensutveckling som anordnades inom kommunen och den egna verksamheten många gånger var allt för allmän. Diskussionen blev än mer intensiv när matematiklyftet startade då många medarbetare ansåg att det återigen blev matematiklärare som prioriterades i kommunens planering av kompetensutveckling.
 +
 +
'''Hur arbetar vi med den idag?'''
 +
 +
Idag är modellen väl etablerad och beprövad och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
 +
 +
'''Hur får vi den att leva vidare?'''
 +
 +
Om modellen anses ge goda effekter kommer den att fortsättas att användas som en kommunövergripande struktur för kompetensförsörjning. Modellen utvärderas varje läsår av såväl lärare som skolledare.
 +
 +
'''Modell/arbetsmetod'''
 +
 +
Ett exempel på hur huvudman kan organisera och bedriva skarp skolutveckling
 +
 +
'''Beslut'''
 +
 +
Beslut har fattats av förvaltningschef och rektorsgrupp
 +
 +
'''Organisation'''
 +
 +
Central organisation
 +
 +
Rektorsgruppen är ägare till LUC, vilket innebär att de tillsammans är ansvariga för innehåll, planering, genomförande och uppföljning.
 +
 +
För att främja en transparent arbetsprocess samt samsyn hos alla som LUC berör, tillsätts en kommungrupp med representanter från samtliga nivåer. Denna grupp tillsätts på rekommendation av rektorsgrupp och förvaltningschef. Kommungruppen leds av barn- och utbildningskontorets analys- och verksamhetsutvecklare. Kommungruppen har till uppgift att driva LUC:s arbete framåt samt fånga upp frågor som rör samtliga LUC. Förhållningssättet ska vara av utvecklingsinriktad karaktär. Avstämning sker kontinuerligt till rektorsgrupp som även har det slutgiltiga mandatet att fatta beslut rörande LUC.
 +
 +
Barn- och utbildningskontorets representant ansvarar för den kommunövergripande planeringen.
 +
 +
'''Styrgrupp'''
 +
 +
I organisationen finns det så många LUC/styrgrupper som det finns skolämnen. För att skapa ett gemensamt förhållningssätt gentemot utveckling finns det även LUC för fritids, förskola, SVA och Specialpedagogik.
 +
 +
Varje LUC leds av en styrgrupp bestående av rektor (sammankallande), biträdande rektor samt förstelärare alternativt utsedd lärare. Dessa personer ansvarar för att LUC styrs och drivs enligt de fyra perspektiven (genus, digitalisering, tillgänglig skola samt kollegialt lärande) samt att de mål som formuleras följs upp. Då rektor och biträdande rektor har ett huvudansvar kring styrning och ledning så är förstelärarens ansvar att bidra med sin ämnesexpertis inom LUC:et. De fyra perspektiven är föränderliga och revideras fortlöpande.
 +
 +
Samtliga deltagare har ett ansvar att medverka utifrån de överenskomna spelregler som formulerats vid implementeringsarbetet samt att driva LUC:s utveckling framåt.
 +
 +
'''Mål/syfte/effekt'''
 +
 +
Syftet med LUC är att:
 +
 +
*Lärare i grundskola och grundsärskola “genom kollegialt lärande fördjupar den pedagogiska kompetensen och därmed kontinuerligt höjer alla elevers och skolors resultat”.
 +
*Pedagoger i förskola, förskoleklass och fritidshem “genom LUC fördjupar den pedagogiska kompetensen genom kollegialt lärande så att barnen och eleverna möter en verksamhet som stödjer utveckling och lärande samt har ett tydligt pedagogiskt innehåll.”
 +
 +
 +
'''Förankring i [[Hela styrkedjan med|styrkedja]]'''
 +
 +
Förslaget till LUC är framtaget utifrån diskussioner och workshops med olika fokusgrupper, såsom förvaltningschef, rektorer, biträdande rektorer, förstelärare och lärare. LUC har även presenterats för kommunens “kritiska vänner” (Umeå, Luleå, Uppsala, Borås, Karlstad och Landskrona) för att kvalitetsgranska innehåll, struktur samt organisation.
 +
 +
Under implementeringsfasen av LUC ägnades tid till att skapa samsyn hos deltagarna gällande syfte och uppgift samt att formulera gemensamma mål utifrån en målmatris. Denna målmatris var densamma hos varje respektive LUC och ligger till grund för det fortsatta arbete.
 +
 +
De kritiska punkter som definierades under planeringsarbetet var:
 +
*samtliga rektorer och biträdande rektorer behövde äga idén
 +
 +
 +
'''Beskrivning'''
 +
 +
Samtlig pedagogisk personal inom de kommunala grundskolorna inom kommunen är fördelade på 18 stycken olika LUC. Ett för varje skolämne. Denna struktur kan även utgå ifrån andra val medan modellen är statisk.
 +
 +
Detta innebär att samtliga pedagoger, förutom sitt uppdrag i den skola/förskola där de arbetar, har sin kompetensutvecklingsförsörjning genom ett LUC. Genom att skapa denna typ av arenor ökar så väl vi-känslan inom kommunen som likvärdigheten mellan skolorna. Varje pedagog bestämmer tillsammans med sin rektor vilket LUC som passar just hen. LUC:s program för kompetensutveckling bestäms av respektive LUC.s styrgrupp tillsammans med de deltagande pedagogerna. Utifrån elevresultat i det ämnet samt de uppsatta perspektiven, diskuteras vad lärarkollegiet behöver öka sin kunskap inom och därefter formuleras utvecklingsmål med tillhörande aktiviteter. Samtliga LUC:s mål utvärderas i kommunens och skolornas systematiska kvalitetsarbete.
 +
 +
'''Spridning/överspridning'''
 +
 +
För att lyckas med en modell som LUC behöver det råda en öppenhet, nyfikenhet och framför allt en delakultur. Diskussioner om varför man ska bjuda på sina erfarenheter och att skolor konkurrerar om elever och lärare, behöver ha förts i ett tidigare skede. Det bör finnas ett gemensamt driv, hos såväl rektorer som lärare, om att alla behöver vara delaktiga i den gemensamma skolutvecklingen.. Styrgrupper dokumenterar och synliggör sitt planeringsarbete på digitala arenor, så att goda exempel kan spridas mellan de olika LUC:en. Arbetsmaterialet inom varje LUC ska vara åtkomligt och samtliga målmatriser ska finnas tillgängliga för varje medarbetare inom de kommunala skolorna.
 +
 +
'''Uppföljning'''
 +
 +
LUC:s uppsatta mål utvärderas kontinuerligt i det systematiska kvalitetsarbetet.  De gemensamt framtagna kompetensutvecklingsinsatser för respektive LUC utvärderas mot årets elevresultat och leds av varje LUC:s styrgrupp. LUC som modell utvärderas fortlöpande av såväl pedagoger som rektorsgrupp. LUC som modell finansieras av skolorna själva då tanken är detta ska ersätta skolornas lokala kompetensförsörjning.  Om något LUC behöver få ekonomisk stöttning vid t ex extern föreläsare, större mängd litteraturinköp eller deltagande vid mässa diskuteras detta i rektorsgruppen.
 +
 +
'''Erfarenhet'''
 +
 +
Efter att ha försökt ha en organisation med diverse ämnesnätverk uppstod ett behov av att ha en mer tydlig struktur med styrning och ledning samt ett professionellt kollegialt lärande. Efter två år kan vi se att de LUC som har en fungerande styrgrupp är också de LUC som fungerar bäst. Vi kan också se att LUC:en “lånar” idéer av varandra och att delaktigheten av val av innehåll ökar det individuella ansvaret att bidra. Vi ser också att rektorsgruppen tillsammans med biträdande rektorer får en ökad gemensam bild över vad kommunens gemensamma kompetensbehov är. Förstelärarna får ett tydligare uppdrag gällande den del som handlar om att vara delaktiga i kommunövergripande kompetensutvecklingsinsatser.
 
}}
 
}}

Versionen från 1 augusti 2017 kl. 16.57