Skillnad mellan versioner av "Hela styrkedjan med"

Från Mittköping
Hoppa till:navigering, sök
(Politik)
(Exempel ifrån några kommuner)
Rad 132: Rad 132:
 
[http://www.botkyrka.se/barnochutbildning/IKT-satsning/utvardering Utvärdering 1:1 Botkyrka]
 
[http://www.botkyrka.se/barnochutbildning/IKT-satsning/utvardering Utvärdering 1:1 Botkyrka]
  
[https://youtu.be/gSyfCf2SF_I Digitala Ekosystem]        
+
[https://youtu.be/gSyfCf2SF_I Digitala Ekosystem]
 +
 
 +
===== Helsingsborg =====
  
 
===== Härryda =====
 
===== Härryda =====

Versionen från 27 april 2017 kl. 16.03

Hela Styrkedjan med

Här samlar vi allt vi vill berätta om detta arbetsområde...

Inledning

Den digitala utvecklingstakten är hög och ställer krav på oss som organisation att möta upp. Det är inte längre en fråga om när utvecklingen kommer ske, utan om hur snabbt den kan ske och hur snabbt vi kan ställa om. Vi måste därför säkerställa att vi stödjer våra, medborgare , personal, barn och elever i en digital värld så att deras förutsättningar att verkar och utvecklas möts. Den digitala transformationen är inte avgränsad utan är ett kommunövergripande ansvar att förhålla sig till. Se slutbetänkande För digitalisering i tiden (SOU 2016:89).  http://digitaliseringskommissionen.se/

Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster överlämnades den 20 mars sitt delbetänkande "digitalforvaltning.nu" till regeringen. Där beskriver man nuläget såosm “ Sverige behöver en förvaltningspolitik för en nationell digital infrastruktur. Sverige har halkat efter jämförbara länder när det gäller digital förvaltning.” http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201723/

Omvärlden

Omvärld

Trycket ifrån omvärlden

Vision

Framtiden skapas av mod och visioner...

Gemensam syfte och mål

Vår gemensamma syfte och övergripande mål
Ledarskap

Hela styrkedjan med

Politik
Vad ( = styrdokument)
Hur ( = ansvar, uppföljning,incitamentsstrukturer, processer)

Viktiga styrprinciper
För att lyckas med skolutveckling genom digitalisering har fem områden identifierats. Dessa områden bör formuleras inom samtliga nivåer dvs, politisk nivå, avdelningsnivå (t ex grundskoleavdelning eller gymnasieavdelning) och på skolnivå t ex rektorsområdet.

  • Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar
  • Prioritering i budget
  • Politikens goda exempel d.v.s. den egna digitala användningen
  • Tydliga mandat
  • Styrning från nämnd till utbildningschefen i kommunen


Kommuner som lyckats med skolutveckling genom digitalisering har visat sig ha en tydlig vision, med riktlinjer och prioriteringar som är kopplade till hur det pedagogiska ledarskapet ska bidra till ett bättre lärande för eleverna med stöd av digitalisering. Politiken, och andra nyckelpersoner, förmedlar en positiv bild av digitaliseringen där syftet med prioriteringen lyfts fram. Den tydliga visionen, riktningen och prioriteringarna leder till en ökad samsyn vilket ökar motivationen för att använda digitala verktyg så att de gör skillnad för elevernas lärande.

I dessa kommuner är även den digitala utvecklingen prioriterad i kommunens budget vilket märks på samtliga nivåer, t ex på avdelningsnivå och på skolnivå. På så sätt konkretiseras respektive nivås vision i budgetarbetet. (planerade investeringar utifrån de pedagogiska behoven).

För att den politiska visionen och budgetprioriteringarna ska ge önskad effekt är det av största vikt att avdelningschefer och skolledare föregår med gott exempel och själva använder digitala verktyg i sitt arbete. Varje skolledare måste prioritera egen och skolans kompetensutveckling för att driva skolutvecklingen. På den politiska nivån är det viktigt att det fortsättningsvis finns ett intresse för att driva och följa upp frågor om den digital utveckling inom utbildningsområdet. (Ledningen, både politiken och tjänstemannaledningen, i kommunen och på skolor använder och provar nya digitala verktyg och föregår därmed med gott exempel inför verksamheten. Politikerns egen digitala mognad är inte det centrala så länge politikern visar intresse samt använder digitala verktyg som en naturlig del i arbetet. Genom att politiker föregår med gott exempel ökar benägenhet att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen.)

I framgångsrika kommuner har nämnden gett ett tydligt mandat till förvaltningschefen att driva frågor om digitalisering. Förvaltningschefen ger ett tydligt mandat till en person eller grupp att driva frågorna. Detta gör att den som är mest insatt och kunnig ges möjlighet att fatta beslut vilket ger digitaliseringsarbetet genomslagskraft och en snabbare utveckling. Förvaltningschefen måste också ge gruppen möjlighet att agera genom att denna person/grupp får en egen budget och tid att driva förändringen.

Det måste också finnas en naturlig styrning och uppföljning mellan politiken/nämnd och utbildningschefen mot tydliga mål och utvecklingsområden. När digitaliseringsfrågan prioriteras och blir ett fokusområde på högre nivåer får digitaliseringsarbetet större avtryck i verksamheten. Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt.


Framgångsfaktorer på flera nivåer i styrkedjan

Styrning

  • Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar från politiken
  • Pedagogiskt ledarskap kopplat till digitalisering
  • Rektors egen digitala användning
  • Tydliga mandat från rektor
  • Styrning från direktör, chef och rektor
  • Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt”

Det finns en etablerad vision, tydliga riktlinjer och prioriteringar i budget kopplade till ett tydligt ledarskap för hur digitaliseringen ska drivas

Processer

  • Konkret handlingsplan för digitalisering
  • Kontinuerlig uppföljning
  • Strukturerad kunskapsdelning

Skolan har konkreta handlingsplaner samt processer för strukturerad kunskapsdelning och uppföljning av digitaliseringsarbetet

Resurser och kompetenser

  • God it-infrastruktur
  • Tid avsatt för digital utveckling
  • Aktivt arbete med att höja kollegiets kompetens
  • Lokalt pedagogiskt och tekniskt it-stöd

En god it-infrastruktur är på plats, pedagogiskt och tekniskt it-stöd finns lättillgängligt och tid avsätts för fortbildning

Organisation

  • Flera tydliga roller inom digitaliseringsarbetet
  • It-grupp med mandat som träffas kontinuerligt

Tydliga roller med ansvar och kunskap för digitaliseringsfrågor måste finnas.


Kultur

  • Dela-kultur
  • Gemensam kunskapssyn
  • Acceptans och förtroende

En dela-kultur med hög acceptans och gemensam kunskapssyn på digitaliseringen skapar förutsättningar för att öka motivationen samt för ett bättre lärande

Styrkedjan – modell

Modellen täcker de fem områden som behöver finnas på plats och samspela för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas.

Kommunövergripande
Vad
Hur
Verksamhetsspecifikt
Vad
Hur
Medborgarperspektivet
Vad
Hur

Exempel ifrån några kommuner

Här beskriver några kommuner deras styrkor i att arbete med hela styrkedjan för att driva på digitalisering.

Botkyrka
Botkyrka

Att hela styrkedjan är med har varit och är Botkyrkas styrka i den pågående förändrings och utvecklings processerna kopplade till digitalisering.

Utbildningsnämnden beslut 2010 att samtliga elever i åk sju till nio skulle ha en egen digital enhet blev startskottet till ett nuläge där samtliga elever på gymnasiet har egen digital enhet och där vi har ett minimum nivå på en digital enhet på tre elever i F-6 och en minimum nivå på en digtal enhet på tio barn inom förskolan.

I samspel med IT-enheten erbjuder förvaltningen idag ett brett spektrum av digitala enheter, PC, Mac, läsplattor och chromebooks för att ge verksamheten förutsättningar för att kunna välja de digitala enheter som de bedömer bäst stödjer de lärande processerna. Hösten 2016  inleddes ett arbete av IT-enheten för att utöka nätverkskapaciteten på samtliga enheter på utbildningsförvaltningen. Arbetet slutfördes i december 2016. Parallellt pågår en uppgradering av våra trådlösa nätverket på samtliga enheter. Det påbörjades 2016 och är ett treårigt projekt.

Deltagande och medverkan i ICTLT 2016, the 5th International Conference on Teaching and Learning with Technology Singapore. En delegation av nio personer , med representanter från nämnd, förvaltningsledning, skolledare och pedagoger.

Arbetet pågår att ta fram en “Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld” som ska till beslut i utbildningsnämnden i juni 2017. Vi tar fram denna strategi för att få fram en gemensam vision och syfte i vårt utvecklings och förändringsarbete framöver.

Projektplan för 1:1 införande Botkyrka 2012

Utvärdering 1:1 Botkyrka

Digitala Ekosystem

Helsingsborg
Härryda

Ingen politisk styrning av digitaliseringen (i stort sett)

Utvecklingen sker genom ett genomgripande samarbete mellan IT-enheten och utbildningssektorn. Tillsammans leder vi utvecklingen framåt.

Genom att det inte finns en tydlig politisk styrning är det än mer viktigt att styrkedjan i förvaltningen fungerar - att det inte blir top/down.

Malmö

Har dokumenterat sitt arbete med digitalisering av hela kommunen

Det är inte ett separat IT-projekt utan ett utvecklingsprojekt

Politiken har i huvudsak inte varit aktiva, arbetet har förts på förvaltningsnivå

Stockholm

Att det finns centralt fattade beslut om en gemensam infrastruktur

Det finns centrala styrdokument när det gäller digitalisering av undervisningen och om molntjänster, grön IT och säkerhet

Centralt beslut om 1-1 på gymnasierna - kommunfullmäktigebeslut  

Fil:Stockholm - Digitalisering framgångsfaktorer analys 20160229 medspeakernotes.pptx

Fil:Stockholm - Kvalitativ analys 20160314.docx

Fil:Stockholm - IT-program 2013-2018 Ett program for digital fornyelse (broschyr) (1).pdfFil:Stockholm - IT-strategi för ett bättre lärande.pdf

Fil:Stockholm - Riktlinje för organisation och finansiering av projekt.pdf

Västerås

5.2 Kommunövergripande

5.2.1 Vad

  • Västerås kommunfullmäktige antog 2010 Vision 2026 - en stad utan gränser.
  • Under 2015 antogs en gemensam värdegrund: Alltid bästa möjliga möte.
  • Västerås stad beslutar under 2017 om Program för digital förnyelse att gälla till 2019.
  • En regional digital agenda förväntas beslutas våren 2017.
  • Äldrenämnden har beslutat om riktlinje för trygghetsskapande teknik, Västeråsmodellen samt MISTEL- juridisk vägledning


5.2.2 Hur

  • Den regionala digitala agendan är framtagen i bred samverkan mellan Region Västmanland, Länsstyrelsen i Västmanland och länets kommuner. Samarbetspartners har även varit civilsamhället och näringslivet.
  • För att möjliggöra digitalisering behöver verksamheterna ha tillgång till god infrastruktur. Staden avsätter medel i investeringsbudgeten för att säkra tillgången till bredband och wifi t ex i särskilda boenden.
  • Staden har organiserat den gemensamma IT-verksamheten i stadsledningskontoret med en nyanställd digitaliseringsdirektör med samordningsansvar för dessa frågor.
  • Äldrenämnden arrangerar sedan 20 år tillbaka en Seniordag .
  • Äldrenämnden har biståndsriktlinjer som bl a anger att viss välfärdsteknologi ska erbjudas i första hand. Äldrenämnden har i styrdokumentet Västeråsmodellen från februari 2015 reglerat hur digital teknik kan användas för personer med kognitiva funktionshinder där det kan finnas hinder för samtycke till användandet av tekniken. Västeråsmodellen betonar samspelet mellan teknik, boendemiljö och arbetsmetod.
  • I januari 2017 beslutade Äldrenämnden en riktlinje som reglerar olika aktörers (nämnden, utförare, fastighetsägare) ansvar vid användandet av trygghetsskapande teknik i äldreboenden.

5.3 Verksamhetsspecifikt

5.3.1 Vad

  • Sociala nämndernas förvaltning ( SNF) arbetar nu med att ta fram en digitaliseringsstrategi med tillhörande handlingsplaner kopplade till programmet.


5.3.2 Hur

  • I arbetet med digitaliseringsstrategin genomförs bl a en workshop med chefer och medarbetare för att få en gemensam bild av digitalisering. Enskilda intervjuer med nyckelpersoner görs för att få handlingsplaner med realistiska och prioriterade aktiviteter.
  • Resurser finns avsatta i nämndernas/förvaltningens budgetar för aktiviteter, utveckling och digital utrustning.
  • I SNFs ledningsorganisation finns flera medarbetare anställda med ansvar för olika delar av den digitala utvecklingen.
  • I SNF finns en permanent testbädd för innovationer inom vård och omsorg, MISTEL. Arbetet är strukturerat och metodiskt, innovatörer som använder MISTELs tjänster får värdefull kunskap för sitt fortsatta utvecklingsarbete. Många företag och organisationer är samarbetspartners. En juridisk vägledning och avtalssamling har tagits fram. Utveckling av metodik pågår för att fånga verksamheternas behov och förmedla dessa till innovatörer. En utlysning, Idéjakten, lanseras nu för att inspirera innovatörer att skapa innovationer som verksamheterna har behov av.
  • Västerås stad har under 10 år utvecklat och implementerat välfärdsteknik inom vård och omsorg. Efterfrågan på våra erfarenheter är stor. Därför arrangerar vi sedan flera år årliga inspirationsdagar där vi delar med oss av våra erfarenheter. I mån av tid tar vi emot studiebesök. Sedan tre år tillbaka medarrangerar vi MVTe mässan.
  • Projekten inom välfärdsteknik bloggar, twittrar och arbetar med egna hemsidor sedan flera år.
  • Sedan flera år pågår arbete med att säkerställa en digital infrastruktur i verksamheterna. Arbete pågår för att under de närmaste åren säkra att alla boendeformer och verksamheter som de tre nämnderna ansvarar för har tillgång till trådlös kommunikation för verksamheter och brukare. Alla medarbetare inom SNF arbetar med bärbar digital utrustning. Alla arbetsplatser har tillgång till wifi. Alla medarbetare har vid arbete utanför kontoret åtkomst till internet och olika digitala verksamhetssystem i ”molnet”. Alla verksamhetssystem är säkerhetsklassade, support finns dygnet runt.
  • All personal inom äldreomsorgen ska från 2018 kunna arbeta mobilt med stöd av digital teknik och under året även börjat riktas till personal inom funktionshinderområdet. Personalen ges utbildning och stöd för att implementera nya arbetssätt med stöd av digital teknik. I de välfärdsteknikprojekt som SNF bedrivit sedan 2013 har personal alltid fått utbildning i att börja använda digital teknik som en del av vården och omsorgen. Staden har många utförare av vård och omsorgstjänster och i avtal regleras att varje utförare ansvarar för kompetensutveckling, även digital sådan, av medarbetare.

5.4 Medborgarperspektivet

  • I alla projekt och vid all utveckling finns alltid representation av slutanvändare med från början för att tjänster/ produkter ska få avsedd effekt.
  • På seniordagen som anordnas bjuds allmänhet och slutanvändare in för att få information om pågående projekt, få handledning i användning och kunna utbyta erfarenheter med såväl varandra som politiker, tjänstemän och utvecklare.
Umeå

En förvaltning men alla nämnderna är kvar.

Tidigt satsning på trådlösa nätverk och på 1-1-datorer - Omvärldstrycket hade stor betydelse. På gymnasiet 1-1 sedan länge, nu även på åk 7-9.

Även politiskt fanns ett starkt stöd för digitalisering. Eget kompetenscentrum för utveckling.