Skillnad mellan versioner av "Hela styrkedjan med"

Från Mittköping
Hoppa till:navigering, sök
(Uppdaterat information)
m (Västerås: Uppdaterade felaktig länk.)
 
(86 mellanliggande versioner av 10 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 
[[Fil:Helastyrkedjan.jpg|alt=Hela Styrkedjan med |miniatyr]]
 
[[Fil:Helastyrkedjan.jpg|alt=Hela Styrkedjan med |miniatyr]]
Här samlar vi allt vi vill berätta om detta [[Nyckelområden|arbetsområde]]...
+
Mittköping verkar i en [[Omvärlden|omvärld]] där [[den digitala transformationen]] är inte avgränsad utan är ett kommunövergripande ansvar att förhålla sig till.
  
==== Inledning ====
+
Vårt ställningstagande i vår [[Vision|vision]] är att  vi omfamnar och är delaktiga i transformationen från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle. Resan kommer att förändra: vad vi gör, hur vi gör det och vad som går att göra, och vi står redo att möta förändringen.  
Den digitala utvecklingstakten är hög och ställer krav på oss som organisation att möta upp. Det är inte längre en fråga om när utvecklingen kommer ske, utan om hur snabbt den kan ske och hur snabbt vi kan ställa om. Vi måste därför säkerställa att vi stödjer våra, medborgare , personal, barn och elever i en digital värld så att deras förutsättningar att verkar och utvecklas möts. Den digitala transformationen är inte avgränsad utan är ett kommunövergripande ansvar att förhålla sig till. Se slutbetänkande För digitalisering i tiden (SOU 2016:89).  <nowiki>http://digitaliseringskommissionen.se/</nowiki>
 
  
Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster överlämnades den 20 mars sitt delbetänkande "digitalforvaltning.nu" till regeringen. Där beskriver man nuläget såosm “ Sverige behöver en förvaltningspolitik för en nationell digital infrastruktur. Sverige har halkat efter jämförbara länder när det gäller digital förvaltning.” http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/03/sou-201723/
+
Utifrån vår [https://mittkoping.skl.se/index.php/Gemensam_syfte_och_m%C3%A5l_med_digitalisering gemensam syfte och mål med digitalisering] så kan vi möta och omfamna potentialen och utmaning i nuet och i framtiden.
  
==== Omvärlden ====
+
[[Fil:Omvärld tryck.jpg|alt=Omvärld|miniatyr]]   
[[Fil:Omvärld tryck.jpg|alt=Omvärld|miniatyr]]
+
 
 +
[[Fil:06-worldcafe-ledarskap.jpg|alt=Ledarskap|miniatyr]]
  
Trycket ifrån omvärlden
+
==== Hela styrkedjan med ====
  
==== Vision ====
+
===== '''Politik och kommunövergripande'''  =====
Framtiden skapas av mod och visioner...
+
Styrkedja definieras i detta sammanhang som en röd tråd från politiskt ställningstagande till styrning av en enskild verksamhet. En styrkedja kan omfatta olika komponenter. En klassisk beskrivning av verksamhetsstyrning är Littles pyramid med komponenterna styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation och kultur.
  
==== Gemensam syfte och mål ====
+
Här beskrivs en styrkedja från politik till en enskild verksamhet inom skola och lärande.
Vår gemensamma syfte och övergripande mål[[Fil:06-worldcafe-ledarskap.jpg|alt=Ledarskap|miniatyr]]
 
  
==== Hela styrkedjan med ====
+
'''Viktiga styrprinciper'''<br />
 +
För att lyckas med skolutveckling genom digitalisering har fem områden identifierats. Dessa områden bör formuleras inom samtliga nivåer dvs, politisk nivå, avdelningsnivå (t ex grundskoleavdelning eller gymnasieavdelning) och på skolnivå t ex rektorsområdet. <br />
 +
* Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar
 +
* Prioritering i budget
 +
* Politikens goda exempel d.v.s. den egna digitala användningen
 +
* Tydliga mandat
 +
* Styrning från nämnd till utbildningschefen i kommunen<br />
  
===== Politik =====
 
  
====== Vad ( = styrdokument) ======
+
Kommuner som lyckats med skolutveckling genom digitalisering har visat sig ha en tydlig vision, med riktlinjer och prioriteringar som är kopplade till hur det pedagogiska ledarskapet ska bidra till ett bättre lärande för eleverna med stöd av digitalisering. Politiken, och andra nyckelpersoner, förmedlar en positiv bild av digitaliseringen där syftet med prioriteringen lyfts fram. Den tydliga visionen, riktningen och prioriteringarna leder till en ökad samsyn vilket ökar motivationen för att använda digitala verktyg så att de gör skillnad för elevernas lärande.
 +
<br />
 +
<br />
 +
I dessa kommuner är även den digitala utvecklingen prioriterad i kommunens budget vilket märks på samtliga nivåer, t ex på avdelningsnivå och på skolnivå. På så sätt konkretiseras respektive nivås vision i budgetarbetet. (planerade investeringar  utifrån de pedagogiska behoven).
 +
<br />
 +
<br />
 +
För att den politiska visionen och budgetprioriteringarna ska ge önskad effekt är det av största vikt att avdelningschefer och skolledare föregår med gott exempel och själva använder digitala verktyg i sitt arbete. Varje skolledare måste prioritera egen och skolans kompetensutveckling för att driva skolutvecklingen. På den politiska nivån är det viktigt att det fortsättningsvis finns ett intresse för att driva och följa upp frågor om den digital utveckling inom utbildningsområdet.
 +
(Ledningen, både politiken och tjänstemannaledningen, i kommunen och på skolor använder och provar nya digitala verktyg och föregår därmed med gott exempel inför verksamheten. Politikerns egen digitala mognad är inte det centrala så länge politikern visar intresse samt använder digitala verktyg som en naturlig del i arbetet. Genom att politiker föregår med gott exempel ökar benägenhet att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen.)
 +
<br />
 +
<br />
 +
I framgångsrika kommuner har nämnden gett ett tydligt mandat till förvaltningschefen att driva frågor om digitalisering. Förvaltningschefen ger ett tydligt mandat till en person eller grupp att driva frågorna. Detta gör att den som är mest insatt och kunnig ges möjlighet att fatta beslut vilket ger digitaliseringsarbetet genomslagskraft och en snabbare utveckling. Förvaltningschefen måste också ge gruppen möjlighet att agera genom att denna person/grupp får en egen budget och tid att driva förändringen.
 +
<br />
 +
<br />
 +
Det måste också finnas en naturlig styrning och uppföljning mellan politiken/nämnd och utbildningschefen mot tydliga mål och utvecklingsområden. När digitaliseringsfrågan prioriteras och blir ett fokusområde på högre nivåer får digitaliseringsarbetet större avtryck i verksamheten. Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt.<br />
  
====== Hur ( = ansvar, uppföljning,incitamentsstrukturer, processer)  ======
 
  
===== Kommunövergripande =====
+
'''Framgångsfaktorer på flera nivåer i styrkedjan'''<br />
  
====== Vad ======
+
'''Styrning'''<br />
 +
* Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar från politiken
 +
* Pedagogiskt ledarskap kopplat till digitalisering
 +
* Rektors egen digitala användning
 +
* Tydliga mandat från rektor
 +
* Styrning från direktör, chef och rektor
 +
* Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt”<br />
  
====== Hur ======
+
Det finns en etablerad vision, tydliga riktlinjer och prioriteringar i budget kopplade till ett tydligt ledarskap för hur digitaliseringen ska drivas
  
===== Verksamhetsspecifikt =====
+
'''Processer'''
 +
* Konkret handlingsplan för digitalisering
 +
* Kontinuerlig uppföljning
 +
* Strukturerad kunskapsdelning<br />
  
====== Vad ======
+
Skolan har konkreta handlingsplaner samt processer för strukturerad kunskapsdelning och uppföljning av digitaliseringsarbetet
  
====== Hur ======
+
'''Resurser och kompetenser'''
 +
* God it-infrastruktur
 +
* Tid avsatt för digital utveckling
 +
* Aktivt arbete med att höja kollegiets kompetens
 +
* Lokalt pedagogiskt och tekniskt it-stöd<br />
  
===== Medborgarperspektivet =====
+
En god it-infrastruktur är på plats, pedagogiskt och tekniskt it-stöd finns lättillgängligt och tid avsätts för fortbildning
  
====== Vad ======
+
'''Organisation'''
 +
* Flera tydliga roller inom digitaliseringsarbetet
 +
* It-grupp med mandat som träffas kontinuerligt <br />
  
====== Hur ======
+
Tydliga roller med ansvar och kunskap för digitaliseringsfrågor måste finnas.
  
==== Exempel ifrån några kommuner ====
 
Här beskriver några kommuner deras styrkor i att arbete med hela styrkedjan för att driva på digitalisering.
 
  
===== Botkyrka =====
+
'''Kultur'''
[[Fil:Skärmavbild 2017-03-23 kl. 13.59.17.png|alt=Botkyrka|miniatyr]]
+
* Dela-kultur
Att hela styrkedjan är med har varit och är Botkyrkas styrka i den pågående förändrings och utvecklings processerna kopplade till digitalisering.
+
* Gemensam kunskapssyn
 +
* Acceptans och förtroende<br />
  
Utbildningsnämnden beslut 2010 att samtliga elever i åk sju till nio skulle ha en egen digital enhet blev startskottet till ett nuläge där samtliga elever på gymnasiet har egen digital enhet och där vi har ett minimum nivå på en digital enhet på tre elever i F-6 och en minimum nivå en digtal enhet på tio barn inom förskolan.
+
En dela-kultur med hög acceptans och gemensam kunskapssyn digitaliseringen skapar förutsättningar för att öka motivationen samt för ett bättre lärande
  
I samspel med IT-enheten erbjuder förvaltningen idag ett brett spektrum av digitala enheter, PC, Mac, läsplattor och chromebooks för att ge verksamheten förutsättningar för att kunna välja de digitala enheter som de bedömer bäst stödjer de lärande processerna. Hösten 2016  inleddes ett arbete av IT-enheten för att utöka nätverkskapaciteten på samtliga enheter på utbildningsförvaltningen. Arbetet slutfördes i december 2016. Parallellt pågår en uppgradering av våra trådlösa nätverket på samtliga enheter. Det påbörjades 2016 och är ett treårigt projekt.  
+
'''Styrkedjan – modell'''<br />här ska illustrationen in (Littles pyramid).
  
Deltagande och medverkan i ICTLT 2016, the 5th International Conference on Teaching and Learning with Technology Singapore. En delegation av nio personer , med representanter från nämnd, förvaltningsledning, skolledare och pedagoger.  
+
Modellen täcker de fem områden som behöver finnas på plats och samspela för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas.
  
Arbetet pågår att ta fram en “Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld” som ska till beslut i utbildningsnämnden i juni 2017. Vi tar fram denna strategi för att få fram en gemensam vision och syfte i vårt utvecklings och förändringsarbete framöver.
+
I en kommun behöver dessutom olika verksamhetsgrenars digitalisering överblickas, stöttas och takta med varandra för att digitaliseringen ska kunna möta komplexa samhällsutmaningar.
  
[http://www.botkyrka.se/SiteCollectionDocuments/Barn%20och%20Utbildning/IKT/Projektplan_en_elev_en_dator.pdf Projektplan för 1:1 införande Botkyrka 2012]
+
Illustrationen beskriver en ökad komplexitet (snarare än mognad) som succesivt kräver allt mer genomgripande förändringar av en organisation.
 +
[[Fil:Digitalisering och komplexitet.png|miniatyr]]
  
[http://www.botkyrka.se/barnochutbildning/IKT-satsning/utvardering Utvärdering 1:1 Botkyrka]
+
För att styrkedjan också ska fungera från mellan och över olika verksamhetsgrenar behövs ett högsta politiska ledningen ha tagit beslut om en gemensam inriktning för digitaliseringsarbetet som innefattar
  
[https://youtu.be/gSyfCf2SF_I Digitala Ekosystem]         
+
* Mål och effekter som digitaliseringen ska bidra till
 +
* Hur digitaliseringsarbetet ska bedrivas med avseende på organisering och samarbete, finansiering, planering och uppföljning
 +
* Vilka förhållningssätt (kultur) som ska prägla digitaliseringsarbetet
  
===== Härryda =====
+
För att styrkedja ska ha ett reellt värde ska underlaget för beslut till politiken tas fram medskapande med representanter från de skilda verksamhetsgrenarna, nyckelpersoner är verksamhetsutvecklarna och beslutsfattare på olika nivåer. Samtalen som ska skapa underlaget behöver föras på en tillräckligt hög abstraktionsnivå för att undvika låsningar mellan olika verksamhetsgrenar, så att nya infallsvinklar och kunskap möjliggörs.
Ingen politisk styrning av digitaliseringen (i stort sett)
 
  
Utvecklingen sker genom ett genomgripande samarbete mellan IT-enheten och utbildningssektorn. Tillsammans leder vi utvecklingen framåt.
+
Grupperingar på tvärs behöver sedan ta nästa steg i styrkedjan genom att tillsammans planera stadens större digitaliseringsinitiativ.
  
Genom att det inte finns en tydlig politisk styrning är det än mer viktigt att styrkedjan i förvaltningen fungerar - att det inte blir top/down.
+
===== '''Verksamhetsspecifikt''' =====
  
===== Malmö =====
+
====== Vad ======
Har dokumenterat sitt arbete med digitalisering av hela kommunen
+
Verksamhetsutvecklingen ska utgå från “slutanvändares” behov.
  
Det är inte ett separat IT-projekt utan ett utvecklingsprojekt
+
Innan man inför digitalisering på bred front bör man ha erfarenheter från verksamheten och slutanvändarna. Styrkedjan ska vara nerifrån och upp och utgå från att verksamheten testar och visar på vad som fungerar. Sedan kommer planerna/riktlinjerna. Hur kan man göra testerna som leder till det som fungerar. Slutanvändarna måste ha ett inflytande över digitaliseringen och kunna se hur det leder till fördelar.
  
Politiken har i huvudsak inte varit aktiva, arbetet har förts på förvaltningsnivå
+
====== Hur ======
 +
# Testat i liten skala och lärt sig av sina misstag
 +
## personal
 +
## brukare/elever
 +
Några provar lite och kanske inte helt strukturerat
  
===== Stockholm =====
+
2 Större test i form av en pilot.
Att det finns centralt fattade beslut om en gemensam infrastruktur
 
  
Det finns centrala styrdokument när det gäller digitalisering av undervisningen och om molntjänster, grön IT och säkerhet
+
3. Rutiner, styrdokument och riktlinjer börjar ta form utifrån tester och piloter. Utifrån dessa kan det göras större bredare införanden.
  
Centralt beslut om 1-1 på gymnasierna - kommunfullmäktigebeslut  
+
4. Bredare införande - verksamheter som har erfarenheter ska vara med och driva införandet utifrån det sätt dom vet fungerar. Umeås erfarenheter och upplägg är att utbilda nyckelpersoner / “superusers” samt skolledare som tillsammans leder och driver införandet. Det som har visat sig fungera bra är när det finns en tydlig skolledare som både som förankrar och skapar förutsättningar. Viktigt att det finns ett tydligt behov från verksamheten.
  
[[Fil:Stockholm - Digitalisering framgångsfaktorer analys 20160229 medspeakernotes.pptx|miniatyr|vänster|Framgånsfaktorer]]
+
Att tänka på för digitalisering (ingen inbördes rangordning)
 +
* Tekniken 20 % metodiken 80 %
 +
* Förvaltningsmodell måste finnas
 +
* Måste ta tid
 +
* Noga genomarbetat
 +
* Lyssna noga på verksamhetens/brukarnas behov
 +
* Valfrihet - inget tvång. Positiva saker sprider sig
 +
* Hitta individuella behov
 +
* Chefen måste vara engagerad och skriva på ett kontrakt - om man genomför jobbet kan man få en belöning
 +
* Tydlig med förväntningar och sätta upp målsättningar
 +
* Tydlig med varför det är bra för eleven/brukare
 +
* Testa innovationer hos verkliga brukare.
  
[[Fil:Stockholm - Kvalitativ analys 20160314.docx|miniatyr|Kvalitativ analys]]
+
* Kvitto på en gång om det är något som efterfrågas.
 +
* Konkreta exempel
  
[[Fil:Stockholm - IT-program 2013-2018 Ett program for digital fornyelse (broschyr) (1).pdf|miniatyr]][[Fil:Stockholm - IT-strategi för ett bättre lärande.pdf|miniatyr]]
+
* Västeråsmodellen - hands on
  
[[Fil:Stockholm_-_Riktlinje_för_organisation_och_finansiering_av_projekt_(2).pdf]]
+
===== '''Medborgarperspektivet''' =====
=====Västerås =====
+
Väldigt mycket påminner om verksamhetsperspektivets styrkedja. Medborgarnas behov måste finnas med i tänket kring styrkedjan och hur beslut fattas. Vi behöver utgå från behov istället för idéer. Se mer på [http://innovationsguiden.se/ innovationsguiden], ett sätt att utveckla innovativa tjänstersom invånarna vill ha och behöver
'''Vision'''
 
En regional digital agenda är beslutas våren 2017. Västerås  kommunfullmäktige antog 2010 Vision 2026 - en stad utan gränser. Under 2015 antogs en gemensam värdegrund  Alltid bästa möjliga möte.  
 
Västerås stad har under 2016-17 beslutat om Program för digital förnyelse att gälla till 2019. Sociala nämndernas förvaltning arbetar nu med att ta fram handlingsplaner kopplade till programmet.
 
  
'''Budget'''
+
====== Vad  ======
För att möjliggöra digitalisering behöver verksamheterna ha tillgång till god infrastruktur. Staden avsätter medel i investeringsbudgeten för att säkra tillgången till bredband och wifi t ex i särskilda boenden. Resurser finns avsatta i nämndernas/förvaltningens budgetar för aktiviteter, utveckling och digital utrustning. 
+
* Öka medborgarnas möjligheter till kommunikation, påverkan och insyn
  
'''Organisation'''
+
====== Hur ======
Staden har organiserat den gemensamma IT-verksamheten i stadsledningskontoret med en nyanställd digitaliseringsdirektör med samordningsansvar för dessa frågor.  
+
* Inför upphandlingar -  delta i referensgrupper
I SNFs ledningsorganisation finns flera medarbetare anställda med ansvar för olika delar av den digitala utvecklingen.
+
* Ingå i mindre tester och större pilotprojekt
 +
*** Observationsstudier
 +
*** Fokusgrupper
 +
*** Intervjuer
 +
* Support där medborgare kan lämna synpunkter och förslag
 +
* Uppföljningsmöjligheter och kontinuerlig möjlighet att komma med utvecklingsförslag och att påverka.
 +
* Ett batteri av referenspersoner som är intresserade att vara med i tester och piloter
  
'''Innovation'''
+
==== Exempel från några kommuner ====
I SNF finns en permanent testbädd för innovationer inom vård och omsorg, MISTEL. Arbetet är strukturerat och metodiskt, innovatörer som använder MISTELs tjänster får värdefull kunskap för sitt fortsatta utvecklingsarbete. Många företag och organisationer är samarbetspartners. En juridisk vägledning och avtalssamling har tagits fram.
+
Här beskriver några kommuner deras styrkor i att arbete med hela styrkedjan för att driva digitalisering.
Utveckling av metodik pågår för att fånga verksamheternas behov och förmedla dessa till innovatörer. En utlysning, Idéjakten, lanseras nu för att inspirera innovatörer att skapa innovationer som verksamheterna har behov av.
+
[[Fil:Botkyrka3 (2).jpg|ingen|miniatyr]]
 
 
'''Kommunikation'''
 
Västerås stad har under 10 år utvecklat och implementerat välfärdsteknik inom vård och omsorg. Efterfrågan våra erfarenheter är stor. Därför arrangerar vi sedan flera år årliga inspirationsdagar där vi delar med oss av våra erfarenheter. I mån av tid tar vi emot studiebesök. Sedan tre år tillbaka medarrangerar vi MVTe mässan.  
 
Äldrenämnden arrangerar sedan 20 år tillbaka en Seniordag .
 
Projekten inom välfärdsteknik bloggar, twittrar och arbetar med egna hemsidor sedan flera år.  
 
  
'''Riktlinjer'''
 
Äldrenämnden har biståndsriktlinjer som bl a anger att viss välfärdsteknologi ska erbjudas i första hand.
 
Nämnden har i styrdokumentet Västeråsmodellen från februari 2015 reglerat hur digital teknik kan användas för personer med kognitiva funktionshinder där det kan finnas hinder för samtycke till användet av tekniken. Västeråsmodellen betonar samspelet mellan teknik, boendemiljö och arbetsmetod. I januari 2017 beslutade Äldrenämnden en riktlinje som reglererar olika aktörers (nämnden, utförare, fastighetsägare) ansvar vid användandet av trygghetsskapande teknik i äldreboenden. 
 
  
'''Infrastruktur'''
+
==== '''Botkyrka''' ====
Sedan flera år pågår arbete med att säkerställa en digital infrastruktur i verksamheterna.
+
[[Nyckelområden:1036|Klicka här]] för att läsa om styrkedjan i Botkyrka.
Arbete pågår för att under de närmaste åren säkra att alla boendeformer och verksamheter som de tre nämnderna ansvarar för har tillgång till trådlös kommunikation för verksamheter och brukare.
 
Alla medarbetare inom SNF arbetar med bärbar digital utrustning. Alla arbetsplatser har tillgång till wifi. Alla medarbetare har vid arbete utanför kontoret åtkomst till internet och olika digitala verksamhetssystem i ”molnet”. Alla verksamhetssystem är säkerhetsklassade, support finns dygnet runt.  
 
  
'''Kompetens'''
+
==== '''Helsingborg''' ====
All personal inom äldreomsorgen ska från 2018 kunna arbeta mobilt med stöd av digital teknik och
+
[[Nyckelområden:1037|Klicka här]] för att läsa om styrkedjan i Helsingborg.
under året även börjat riktas till personal inom funktionshinderområdet.
 
Personalen ges utbildning och stöd för att implementera nya arbetssätt med stöd av digital teknik.
 
I de välfärdsteknikprojekt som SNF bedrivit sedan 2013 har personal alltid fått utbildning i att börja använda digital teknik som en del av vården och omsorgen.
 
Staden har många utförare av vård och omsorgstjänster och i avtal regleras att varje utförare ansvarar för kompetensutveckling, även digital sådan, av medarbetare.
 
  
===== Umeå =====
+
==== '''Malmö''' ====
En förvaltning men alla nämnderna är kvar.
+
[[Nyckelområden:1038|Klicka här]] för att läsa om styrkedjan i Malmö.
  
Tidigt satsning på trådlösa nätverk och på 1-1-datorer - Omvärldstrycket hade stor betydelse. På gymnasiet 1-1 sedan länge, nu även på åk 7-9.
+
==== '''Stockholm''' ====
 +
[[Nyckelområden:1064|Klicka här]] för att läsa om styrkedjan i Stockholm.
  
Även politiskt fanns ett starkt stöd för digitalisering. Eget kompetenscentrum för utveckling.
+
===='''Västerås''' ====
 +
[[Nyckelområden:1039|Klicka här]] för att läsa om styrkedjan i Västerås.
  
 
{{stub}}
 
{{stub}}
 
[[Kategori:Arbetsområde]]
 
[[Kategori:Arbetsområde]]

Nuvarande version från 31 augusti 2017 kl. 18.25

Hela Styrkedjan med

Mittköping verkar i en omvärld där den digitala transformationen är inte avgränsad utan är ett kommunövergripande ansvar att förhålla sig till.

Vårt ställningstagande i vår vision är att vi omfamnar och är delaktiga i transformationen från ett industrisamhälle till ett digitalt samhälle. Resan kommer att förändra: vad vi gör, hur vi gör det och vad som går att göra, och vi står redo att möta förändringen.

Utifrån vår gemensam syfte och mål med digitalisering så kan vi möta och omfamna potentialen och utmaning i nuet och i framtiden.

Omvärld
Ledarskap

Hela styrkedjan med

Politik och kommunövergripande

Styrkedja definieras i detta sammanhang som en röd tråd från politiskt ställningstagande till styrning av en enskild verksamhet. En styrkedja kan omfatta olika komponenter. En klassisk beskrivning av verksamhetsstyrning är Littles pyramid med komponenterna styrning, processer, resurser och kompetenser, organisation och kultur.

Här beskrivs en styrkedja från politik till en enskild verksamhet inom skola och lärande.

Viktiga styrprinciper
För att lyckas med skolutveckling genom digitalisering har fem områden identifierats. Dessa områden bör formuleras inom samtliga nivåer dvs, politisk nivå, avdelningsnivå (t ex grundskoleavdelning eller gymnasieavdelning) och på skolnivå t ex rektorsområdet.

  • Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar
  • Prioritering i budget
  • Politikens goda exempel d.v.s. den egna digitala användningen
  • Tydliga mandat
  • Styrning från nämnd till utbildningschefen i kommunen


Kommuner som lyckats med skolutveckling genom digitalisering har visat sig ha en tydlig vision, med riktlinjer och prioriteringar som är kopplade till hur det pedagogiska ledarskapet ska bidra till ett bättre lärande för eleverna med stöd av digitalisering. Politiken, och andra nyckelpersoner, förmedlar en positiv bild av digitaliseringen där syftet med prioriteringen lyfts fram. Den tydliga visionen, riktningen och prioriteringarna leder till en ökad samsyn vilket ökar motivationen för att använda digitala verktyg så att de gör skillnad för elevernas lärande.

I dessa kommuner är även den digitala utvecklingen prioriterad i kommunens budget vilket märks på samtliga nivåer, t ex på avdelningsnivå och på skolnivå. På så sätt konkretiseras respektive nivås vision i budgetarbetet. (planerade investeringar utifrån de pedagogiska behoven).

För att den politiska visionen och budgetprioriteringarna ska ge önskad effekt är det av största vikt att avdelningschefer och skolledare föregår med gott exempel och själva använder digitala verktyg i sitt arbete. Varje skolledare måste prioritera egen och skolans kompetensutveckling för att driva skolutvecklingen. På den politiska nivån är det viktigt att det fortsättningsvis finns ett intresse för att driva och följa upp frågor om den digital utveckling inom utbildningsområdet. (Ledningen, både politiken och tjänstemannaledningen, i kommunen och på skolor använder och provar nya digitala verktyg och föregår därmed med gott exempel inför verksamheten. Politikerns egen digitala mognad är inte det centrala så länge politikern visar intresse samt använder digitala verktyg som en naturlig del i arbetet. Genom att politiker föregår med gott exempel ökar benägenhet att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen.)

I framgångsrika kommuner har nämnden gett ett tydligt mandat till förvaltningschefen att driva frågor om digitalisering. Förvaltningschefen ger ett tydligt mandat till en person eller grupp att driva frågorna. Detta gör att den som är mest insatt och kunnig ges möjlighet att fatta beslut vilket ger digitaliseringsarbetet genomslagskraft och en snabbare utveckling. Förvaltningschefen måste också ge gruppen möjlighet att agera genom att denna person/grupp får en egen budget och tid att driva förändringen.

Det måste också finnas en naturlig styrning och uppföljning mellan politiken/nämnd och utbildningschefen mot tydliga mål och utvecklingsområden. När digitaliseringsfrågan prioriteras och blir ett fokusområde på högre nivåer får digitaliseringsarbetet större avtryck i verksamheten. Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt.


Framgångsfaktorer på flera nivåer i styrkedjan

Styrning

  • Vision, riktlinjer och tydliga prioriteringar från politiken
  • Pedagogiskt ledarskap kopplat till digitalisering
  • Rektors egen digitala användning
  • Tydliga mandat från rektor
  • Styrning från direktör, chef och rektor
  • Styrkedjan präglas av att alla visar intresse för digitalisering och följer upp resultaten systematiskt”

Det finns en etablerad vision, tydliga riktlinjer och prioriteringar i budget kopplade till ett tydligt ledarskap för hur digitaliseringen ska drivas

Processer

  • Konkret handlingsplan för digitalisering
  • Kontinuerlig uppföljning
  • Strukturerad kunskapsdelning

Skolan har konkreta handlingsplaner samt processer för strukturerad kunskapsdelning och uppföljning av digitaliseringsarbetet

Resurser och kompetenser

  • God it-infrastruktur
  • Tid avsatt för digital utveckling
  • Aktivt arbete med att höja kollegiets kompetens
  • Lokalt pedagogiskt och tekniskt it-stöd

En god it-infrastruktur är på plats, pedagogiskt och tekniskt it-stöd finns lättillgängligt och tid avsätts för fortbildning

Organisation

  • Flera tydliga roller inom digitaliseringsarbetet
  • It-grupp med mandat som träffas kontinuerligt

Tydliga roller med ansvar och kunskap för digitaliseringsfrågor måste finnas.


Kultur

  • Dela-kultur
  • Gemensam kunskapssyn
  • Acceptans och förtroende

En dela-kultur med hög acceptans och gemensam kunskapssyn på digitaliseringen skapar förutsättningar för att öka motivationen samt för ett bättre lärande

Styrkedjan – modell
här ska illustrationen in (Littles pyramid).

Modellen täcker de fem områden som behöver finnas på plats och samspela för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas.

I en kommun behöver dessutom olika verksamhetsgrenars digitalisering överblickas, stöttas och takta med varandra för att digitaliseringen ska kunna möta komplexa samhällsutmaningar.

Illustrationen beskriver en ökad komplexitet (snarare än mognad) som succesivt kräver allt mer genomgripande förändringar av en organisation.

Digitalisering och komplexitet.png

För att styrkedjan också ska fungera från mellan och över olika verksamhetsgrenar behövs ett högsta politiska ledningen ha tagit beslut om en gemensam inriktning för digitaliseringsarbetet som innefattar

  •  Mål och effekter som digitaliseringen ska bidra till
  • Hur digitaliseringsarbetet ska bedrivas med avseende på organisering och samarbete, finansiering, planering och uppföljning
  • Vilka förhållningssätt (kultur) som ska prägla digitaliseringsarbetet

För att styrkedja ska ha ett reellt värde ska underlaget för beslut till politiken tas fram medskapande med representanter från de skilda verksamhetsgrenarna, nyckelpersoner är verksamhetsutvecklarna och beslutsfattare på olika nivåer. Samtalen som ska skapa underlaget behöver föras på en tillräckligt hög abstraktionsnivå för att undvika låsningar mellan olika verksamhetsgrenar, så att nya infallsvinklar och kunskap möjliggörs.

Grupperingar på tvärs behöver sedan ta nästa steg i styrkedjan genom att tillsammans planera stadens större digitaliseringsinitiativ.

Verksamhetsspecifikt
Vad

Verksamhetsutvecklingen ska utgå från “slutanvändares” behov.

Innan man inför digitalisering på bred front bör man ha erfarenheter från verksamheten och slutanvändarna. Styrkedjan ska vara nerifrån och upp och utgå från att verksamheten testar och visar på vad som fungerar. Sedan kommer planerna/riktlinjerna. Hur kan man göra testerna som leder till det som fungerar. Slutanvändarna måste ha ett inflytande över digitaliseringen och kunna se hur det leder till fördelar.

Hur
  1. Testat i liten skala och lärt sig av sina misstag
    1. personal
    2. brukare/elever

Några provar lite och kanske inte helt strukturerat

2 Större test i form av en pilot.

3. Rutiner, styrdokument och riktlinjer börjar ta form utifrån tester och piloter. Utifrån dessa kan det göras större bredare införanden.

4. Bredare införande - verksamheter som har erfarenheter ska vara med och driva införandet utifrån det sätt dom vet fungerar. Umeås erfarenheter och upplägg är att utbilda nyckelpersoner / “superusers” samt skolledare som tillsammans leder och driver införandet. Det som har visat sig fungera bra är när det finns en tydlig skolledare som både som förankrar och skapar förutsättningar. Viktigt att det finns ett tydligt behov från verksamheten.

Att tänka på för digitalisering (ingen inbördes rangordning)

  • Tekniken 20 % metodiken 80 %
  • Förvaltningsmodell måste finnas
  • Måste ta tid
  • Noga genomarbetat
  • Lyssna noga på verksamhetens/brukarnas behov
  • Valfrihet - inget tvång. Positiva saker sprider sig
  • Hitta individuella behov
  • Chefen måste vara engagerad och skriva på ett kontrakt - om man genomför jobbet kan man få en belöning
  • Tydlig med förväntningar och sätta upp målsättningar
  • Tydlig med varför det är bra för eleven/brukare
  • Testa innovationer hos verkliga brukare.
  • Kvitto på en gång om det är något som efterfrågas.
  • Konkreta exempel
  • Västeråsmodellen - hands on
Medborgarperspektivet

Väldigt mycket påminner om verksamhetsperspektivets styrkedja. Medborgarnas behov måste finnas med i tänket kring styrkedjan och hur beslut fattas. Vi behöver utgå från behov istället för idéer. Se mer på innovationsguiden, ett sätt att utveckla innovativa tjänstersom invånarna vill ha och behöver

Vad
  • Öka medborgarnas möjligheter till kommunikation, påverkan och insyn
Hur
  • Inför upphandlingar -  delta i referensgrupper
  • Ingå i mindre tester och större pilotprojekt
      • Observationsstudier
      • Fokusgrupper
      • Intervjuer
  • Support där medborgare kan lämna synpunkter och förslag
  • Uppföljningsmöjligheter och kontinuerlig möjlighet att komma med utvecklingsförslag och att påverka.
  • Ett batteri av referenspersoner som är intresserade att vara med i tester och piloter

Exempel från några kommuner

Här beskriver några kommuner deras styrkor i att arbete med hela styrkedjan för att driva på digitalisering.

Botkyrka3 (2).jpg


Botkyrka

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Botkyrka.

Helsingborg

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Helsingborg.

Malmö

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Malmö.

Stockholm

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Stockholm.

Västerås

Klicka här för att läsa om styrkedjan i Västerås.