Arbetsmetoder och modeller - digitalisering ingår i verksamhetsutveckling

Från Mittköping
Version från den 28 april 2017 kl. 17.51 av Elna (Diskussion | bidrag)
Hoppa till:navigering, sök

I Mittköping ingår inte bara digitaliseringen som en integrerad del av verksamhetsutvecklingen, utan den används som en hävstång som driver förändring, förbättring och professionell utveckling för medarbetarna och kommunikation med medborgarna. Viktigt att ha utgångspunkt behovsdriven utveckling och med det menar vi att utgångspunkten är individens behov, det vill säga invånarens-, brukarens-, elevens behov. Identifierade behov är sedan grunden för att utveckla verksamheten med stöd av arbetsmetoder och modeller.

Självklarheter för en lärare i Mittköping

Det är självklart för en lärare i Mittköping att alla hens elever har en digital enhet och att nätet är kraftfullt och räcker till. Självklart finns det en IKT-pedagog på skolan och andra resurser som driver digitaliseringen. Allt fungerar, rätt appar och smidig hantering.

Det är också självklart att läraren dagligen arbetar i en kollaborativ digital miljö med sina elever och kollegor. Det pedagogiskt administrativa görs också digitalt, såsom bedömning och prov.

Det är en självklarhet att läraren ingår i olika kollegiala nätverk för lärande och professionsutveckling. Inte minst gäller det kollegialt lärande som handlar om läraryrkets digitalisering, som ställer äldre metoder på ända. Stora delar av lärarrollen kommer att behöva omprövas och utvecklas, nu när klassrummets väggar har sprängts och vi har tillgång till den digital världen.

Här får läraren stöd av Mittköpings centrala Pedagogiska Utvecklingsavdelning som organiserar workshops, föredrag, vetenskapliga och andra typer av seminarier, samt inte minst nätverksträffar med pedagoger som är särskilt intresserade av någon aspekt eller metod inom pedagogiken: Nätverk för den kollaborativa digitala miljön, IKT-nätverk, programmering, robotprogrammering, makymaky, MIK, e-tweening (internationellt utbyte mellan skolor via digitala kanaler), kurser av alla de slag, språkutveckling, ASL, BFL, källkritik, normer och normkritik, forskningscirklar i praktiknära forskning, STL, matematik- och NT-utvecklare, mm. Avdelningen arbetar också aktivt med ledarskapsfrågor och olika ledarskapsprogram, t ex skolledarutbildningen “Att leda digitalisering”. Insatser av lokal art ute på skolorna beställs av rektor, andra övergripande utvecklingsinsatser deltar alla skolor i.

Parallellt med de centrala insatserna så driver varje skolförvaltning lärande kollegiala nätverk. Gymnasiet har en lektorsorganisation vars uppdrag är att driva kollegialt lärande nätverk. Alla skolformer har en förstelärarorganisation med samma uppdrag, dessutom tillkommer IKT-nätverk mm. Samtliga skolformer har som gemensam strategi att utveckla det kollegiala lärandet.

Modell - organisation

För att digitaliseringen ska ingå som väsentlig del i verksamhetsutvecklingen så måste man bygga en organisation som stöder denna bärande idé.

Mittköpings skolförvaltning är centraliserad. Därmed har man kunnat kraftsamla för att bygga upp ett starkt utvecklingsstöd till verksamheten i skolorna (förskola, grundskola, gymnasium, komvux). Den pedagogiska utvecklingsavdelningen finansieras gemensamt av tre förvaltningar.

Ur ett digitaliserings perspektiv är det väsentligt att skolans IT-avdelning och systemförvaltning ingår i den pedagogiska utvecklingsavdelningen. Att dessa funktioner hålls samman är en förutsättning för att bygga en långsiktig och hållbar för organisation för pedagogisk utveckling och högre måluppfyllelse.

Pedagogik - system - IT
Organisationsmodell: Mittköping har gått från en funktionsorganisation (stuprör) till en verksamhetsorienterad organisation. Ledningen måste vara verksamhetsnära och svara på verksamhetens behoven.

Pedagoger och IT-personal är alltså kollegor och har samma chef. Den pedagogiska och den mer hårdvarunära utvecklingen koordineras därmed. Om skolor vill ha en surfplatta av särskild typ, så planeras utrullningen av pedagoger och IT-personal tillsammans: allt från managering av enheterna, till val av förinstallerade appar, konfigurering samt utbildningsinsatser för lärare och övrig pedagogisk personal som ska börja använda dem. Utvecklingsavdelningen handhar också systemutveckling, vilket garanterar att systemen blir pedagogiskt genomlysta. Inga organisatoriska silos alltså, och samtidigt blir den lärande miljön rikare på arbetsplatsen.

Övergripande strategi

I Mittköping tog den digitala infrastrukturen tre år att etablera ute på skolorna, dvs: 1:1, kraftfullt wifi samt digital eko-miljö. Den grundläggande digitala eko-miljön för alla skolor består av en modern kollaborativ molnbaserad plattform för produktion, samt lärandestöd i form av talsyntes, skrivstöd med ordprediktion, ljudböcker, samt NE.

När grundförutsättningarna var på plats, gick man vidare till nästa fas: det pedagogiska utvecklingsarbetet i en digital miljö. Nu arbetar man främst med stöd för lärandet och förändringsarbetet, utveckling och spridning av nya pedagogiska metoder, och i förlängningen: transformationen av lärarrollen.

Det betyder att även ledarskapet driver sina kollegiala nätverk och grupper. Målet är att varje elev ska få det digitala stöd han eller hon behöver för att lära och utvecklas på bästa sätt. Speciellt viktigt är det att elevers läs- och skrivförmåga stöds med kraftfulla digitala hjälpmedel.

Allt detta bottnar i den kommunövergripande strategin för digitalisering. Varje förvaltning har åtaganden inom digitalisering gentemot de politiskt valda församlingarna. Hela styrkedjan är således med, annars hade inte denna utveckling inom skolan varit möjlig.

Arbetsmetoder

Här följer exempel på metoder och processer som prövats i Mittköping och visat sig vara av värde för att driva förändringsarbete, digitalisering och verksamhetsutveckling...

Matris

MATRIS

10. Arbetsmetoder och modeller digitalisering ingår i verksamhetsutveckling + 11. Arbetsmetoder och modeller - behovsdriven utveckling = digitalisering ingår i behovsdriven verksamhetsutveckling

Hur gör vi det till en självklarhet? “Digitalisering är ingen sidovagn” - hur bygger man en organisation som är bärande.

BEHOVSDRIVEN VERKSAMHETSUTVECKLING
Vägen till digitalisering VAD =

(Exempel på självklarheter)

HUR

(Beskriv hur ni gjorde för att få självklarheten på plats)

Ledning/Styrning/organisation
  • Gemensam organisation (se bild ovan)
  • Politiska beslut finns
  • Central pedagogisk utvecklingsavdelning
  • Central utvecklingsavdelning......
  • Handlinsplaner är framtagna
  • Samarbetsarenoroch samverkansformer finns
  • Juridisk ledning avseende bla etik- integritetsfrågor mm
  • Nya roller i organisationen som tex omsorgshandledare, IT-ambassadörer i hemtjänsten, IKT-pedagoger på skolan
Infrastruktur
  • 1:1, WiFi, digital ekomiljö för lärande,
  • Adekvat mobil utrustning för alla medarbetare skol- vård- och omsorgspersonal; laptops, datorer, smartphones, plattor etc
  • Kraftfullt nät som räcker till
  • Välutvecklad drift- och supportorganisation IT nås både digitalt och via telefon
Kompetens
  • Vilja och energi i verksamheten att satsa på digitala lösningar
  • Möjlighet till karriärväg, uppdrag inom VFT/IKT ger högre lön?
  • IT-ambassadörer i hemtjänsten
  • IKT-pedagoger på skolorna
  • Lärande kollegiala nätverk
  • Skapade en inspirations- och visningsmiljö för digitala lösningar som syftade till att öka kommunala medarbetares kunskap om digitaliseringens möjligheter
  • Tog fram tydlig kompetensmodell för karriärvägar samt planeringsverktyg för kompetenskartläggning i verksamheterna
  • Utbildade 100 usk i användandet av mobil utrustning "train the trainer"
Användare
  • Medskapande
  • Identifierar behov
  • Medskapande - att vara med i utvecklingen väcker lust, nyfikenhet och belönas med kreativitet och delaktighet - gäller både medarbetare och slutanvändare(elever/brukare/pat)
  • Genomför behovskartläggningar och analyser

Exempel -

Uppsala - lyckad implementering av dokumentationssystem

Malmö - organisation Pedagogisk Inspiration och parallellt kollegialt lärande

Umeå - implementering av lärplattform (även om systemet inte var bra i sig)

Halmstad - PM3-metodik för att identifiera behov som grund för verksamhetsutveckling

Göteborg - implementering av välfärdsteknologi

Ledning/organisation/styrning

Infrastruktur

Kompetens

Användning

I Mittköping finns en modell för hur vi identifierar behov i verksamheten. Utifrån behoven ser man om det finns en möjlig digital lösning. En person ansvarar för projektledning och för att hålla samman modellen. Arbetsgrupper finns där nyckelpersoner i verksamheterna är representerade och som har till uppgift att bära med sig frågeställningar från verksamheten. Framgångsfaktorer är bland annat att det finns representanter från alla led i verksamheten, medarbetare, chefer, utvecklare och ledningsgruppen. I forumen finns möjlighet att lyfta allt som behöver utvecklas och det finns inget som heter att det inte är mitt bord, eller att det inte hör hemma här. Passar det inte i detta forumet så har projektledaren som ansvar att föra det vidare till den som kan ta hand om detta. Medarbetarna känner att de blir lyssnade på och att de för fram saker som faktiskt tas på allvar. De behovsområden som framkommer i modellen förs vidare till en plan som berättar vad man ska arbeta vidare med. l